OFTA STÄLLDA FRÅGOR
Vad är fredsbevarande? Hur många finländare deltar i de olika operationerna och var finns de?
Fredsbevarandets syfte är att se till att eventuella konflikter inte resulterar i dödsoffer eller att konflikterna inte skulle hota den internationella freden och säkerheten. Traditionellt sett innebär fredsbevarande i praktiken frambringande av eldupphör samt skapande av buffertzoner mellan stridande parter. Operationerna bör vara godkända av de båda stridande parterna.
Trupperna består av obeväpnade militärobservatörer, lätt beväpnade fredsbevarare, civilpoliser eller en kombination av dessa grupper.
Förutom de traditionella uppgifterna har olika typer civila uppgifter blivit allt vanligare i fredsbevarande operationer. Trupperna övervakar bl.a. utvecklandet av polismyndigheter, förnyandet av de rättsliga och politiska systemen samt säkerställande av att mänskliga rättigheter respekteras. I fredsbevarande operationer behövs ofta också sakkunniga från politikens område samt experter som följer med politiska val.
Antalet finländska fredsbevarare har varierat, men rör sig kring 1000 per år. För tillfället finns det nio olika operationer som har finländsk representation. Mest fredsbevarare finns i Kosovo. Ungefär 30 finländare fungerar som FN:s militärobservatörer.
Ytterligare information om fredsbevarande:
Fredsbevarande verksamhet (Försvarsmaktens webbplats)
Hur blir man fredsbevarare?
Fredsbevarande uppgifter kan man få antingen genom att söka till Finlands internationella beredskapstrupp inför beväringstjänsten eller genom att lämna in en ansökan om fredsbevarande uppgifter efter fullgjord beväringstjänst. Sökanden förutsätts ha fyllt 20 år, ha yrkesutbildning, god fysisk kondition och tillräckliga kunskaper i engelska. Kvinnor rekryteras på samma grunder som män. För EU:s snabbinsatsstyrkor är kriterierna i huvudsak de samma. Av dem som ansöker om att få bli militärobservatörer krävs, utöver det som sägs ovan, väl utförd tjänstgöring som fredsbevarare, minst löjtnants militärgrad samt ålder 27-45 år.
De allmänna behörighetskraven finns i sin helhet på Försvarsmaktens Internationella Centers (FöIC) webbsidor på adressen www.fincent.fi. Ansökningarna lämnas in till staben i sökandens militärlän och därifrån skickas de till Försvarsmaktens Internationella Center i Niinisalo. Ansökningsblanketter och närmare anvisningar fås från militärlänens staber och Försvarsmaktens Internationella Center samt, i synnerhet vad gäller beredskapstrupperna, från Björneborgs Brigad.
Ansökningstiderna meddelas också i de största dagstidningarna. De fredsbevarande trupperna kompletteras två gånger per år (i april och oktober).
Vad menas med EU:s snabbinsatsstyrkor?
EU:s stridsgrupper, dvs. snabbinsatsstyrkor, är en del av utvecklandet av en snabb reaktionsförmåga för EU. De är militära stridsgrupper som består av 1500 personer. Sitt namn till trots är de inte planerade för egentliga större krigsaktiviteter utan för att förhindra en kris från att spridas och bli värre. Grupperna kan fungera för sig själv eller som en del av en större helhet. Uppgifterna omfattar bl.a. evakuering och förhindrande av folkmord. Alla beslut om att delta i möjliga operationer görs alltid både i EU och nationellt i det land som deltar i operationen.
Med snabb reaktionsförmåga menas att stridgrupperna bör vara på plats vid krisområdet inom 10 dagar efter att man fattat beslutet om användandet av dessa styrkor. Operationerna bör inte räcka mer än fyra månader.
Deltagandet i dessa trupper är frivilligt för EU:s medlemsstater. Finland deltar i två olika stridsgrupper de kommande åren. Den första beredskapsperioden omfattar tiden 1.1.2007-30.6.2007 och då kommer stridgruppen att bestå av Finland, Tyskland och Holland (ca 160 finländare). Den andra beredskapsperioden omfattar tiden 1.1.2008-30.6.2008 och då kommer stridgruppen att bestå av Finland, Sverige, Norge och Estland (ca 200 finländare).
Vilka var försvarsförvaltningens tyngdpunktsområden under Finlands EU-ordförandeskap?
Frågor relaterade med den Europeiska Unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik hörde till tyngdpunktsområdena för försvarsförvaltningen. Målsättningen var att slutföra planeringen och få igång EU:s stridsgrupper samt att utveckla koordineringen av det civil-militära samarbetet.
I samband med ordförandeskapet ordnades ett inofficiellt försvarsministermöte i Lappland. Mötet hölls vid Levi den 2-3. oktober 2006.
Ytterligare information:
Finlands EU-ordförandeskap 2006 (Försvarsministeriet)
Vad avses med försvarsmaktens strukturomvandling?
Försvarsmaktens strukturomvandling baserar sig på riktlinjerna i den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen 2004 som har godkänts av riksdagen. Verkställandet medför stora förändringar i försvarsmaktens organisation. Till dem hör bl.a. att de nuvarande försvarsområdena och militärlänen upphör och i stället för dem inrättas sju nya militärlän. Andra ändringar är att en Arméstab grundas och placeras i S:t Michel, att Marinstaben flyttas från Helsingfors till Åbo samt att två truppförband dras in.
I samband med detta minskas försvarsmaktens personal med 1 200 årsverken. Målet med ändringarna är att lösgöra resurser som kan inriktas på försvarsmaktens kärnverksamhet och personal som kan inriktas på utvecklingsprojekt.