Skriftliga spörsmål
Försvarsministerns svar på riksdagsledamot Jyrki Yrttiahos /vg skriftliga spörsmål SS 101/2012
Till riksdagens talman
I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 101/2012 rd undertecknat av riksdagsledamot Jyrki Yrttiaho /vg:
Med vilken tidtabell och i vilken omfattning är avsikten att försvarsmaktens robotanskaffningar från Förenta staterna, vilka nämns i motiveringarna, ska göras,
har finansieringen av robotanskaffningarna tryggats, är de storskaliga materielanskaffningsprogrammen och det att man förbundit sig vid dem skälet till att inbesparingar görs i det regionala försvaret, i utbildningen av värnpliktiga och reserven samt i andra verksamhetsutgifter, vilka är de faktiska gamla och nya beställningsfullmakterna för försvarsmaterielanskaffningarna i dagens läge och
är avsikten att Hornet-jaktplan utrustade med JASSM-robotar i framtiden ska användas i internationella krishanteringsuppdrag?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
Sedan statsrådets finansutskott hade förordat anskaffningen fattade försvarsministeriet den 1 mars 2012 beslut om anskaffning av ett långdistansrobotsystem med markmålskapacitet. I anskaffningen, som beretts tillsammans med Förenta staternas flygvapen, ingår den minimimängd JASSM-robotar som Förenta staterna förutsätter, testrobotar och testutrustning som integreringen av programvaran i flygplanet förutsätter, de stödsystem som beredningen av uppgiften och prepareringen av robotarna förutsätter, flygbasbaserade redskap och testredskap som är specifika för robottypen, teknisk dokumentation, utbildning samt stöd från Förenta staternas flygvapen samt tillverkaren av robotsystemet Lockheed Martin för anskaffningen och integreringen av programvaran i flygplanet.
Genom JASSM-anskaffningen realiserades en riktlinje i redogörelserna från 2004 och 2009 enligt vilken ett fjärrverkande precisionsvapensystem som möjliggör markmålseld ska anskaffas för Flygvapnets Hornet -jaktplansmateriel. Med detta system kan motståndarens nyckelfunktioner och objekt påverkas. Anskaffningen grundar sig på den beställningsfullmakt som ingår i motiveringarna till moment 27.10.18 i statsbudgeten för 2012. Utgående från denna fullmakt får nya avtal ingås för att förbättra det militära försvarets prestationsförmåga i anknytning till den materiella utvecklingen av försvarsmakten (Materiell utveckling av försvarsmakten 2012 (PVKEH2012)). Finansieringen är därmed tryggad.
Ett projekt som gäller en luftvärnsrobot med mycket kort räckvidd (EKITO) är på beredningsstadiet. Det är fråga om en internationell anbudstävlan, där Stinger -roboten är med som en möjlig kandidat. Anskaffningen finns med i planerna för kommande år på så sätt att den eventuella finansieringen sker åren 2014-2017 och eventuella leveranser åren 2015-2017. Försvarsmakten har inte ännu fattat några beslut om vilka de projekt är som slutligen kommer att genomföras under åren i fråga. I de nuvarande planerna har under 100 milj. euro reserverats för finansieringen, vilket gör att det i vilket fall som helst inte är fråga om ett projekt på 240 milj. euro, som nämns i det skriftliga spörsmålet.
Efter år 2015 har försvarsmakten enligt dagens uppskattning till sitt förfogande cirka 500 miljoner euro per år för anskaffning av försvarsmateriel. Det är hela 150 miljoner euro mindre än i dagens läge. Detta innebär stora nedskärningar i den materiella beredskapen och att alla anskaffningar kommer att granskas kritiskt och planerade projekt måste skjutas upp eller inhiberas. Vi försöker hålla fast vid de vapensystem som utgör en tröskel för armén, marinen och flygvapnet och som har den största prestationskapaciteten. Med dessa system skapas förmåga att förebygga anfall, stärks försvarets trovärdighet och upprätthålls avvärjningsförmågan. Med de resurser som står till förfogande försäkrar sig försvarsmakten om att helheten fungerar, men något måste man också avstå ifrån. Det som inbesparingarna påverkar negativt är armén, som står i tur att utvecklas, och i synnerhet de territoriella trupperna. Däremot kan verksamhetsutgifterna och anskaffningsutgifterna inte länkas ihop och i verksamhetsutgifterna måste motsvarande nedskärningar göras som i anskaffningsutgifterna.
På moment 27.10.18 (Anskaffning av försvarsmateriel) finns 11 gamla beställningsfullmakter som är i kraft. De orsakar utgifter på totalt 1,3 mrd euro under åren 2012-2016 och en ny beställningsfullmakt på totalt 281,7 milj. euro, vilken trädde i kraft år 2012. Fullmakternas totala belopp är 5,3 mrd euro, och av detta belopp utgör utgifterna under åren 2012-2016 totalt cirka 1,6 mrd euro, enligt följande:
Moment 27.10.18 (Anskaffning av försvarsmateriel)
STATSBUDGETEN 2012
Beställningsfullmakt Giltighetstid Totalt Utgifter 2012
(milj. euro) -2016
Utrustande av beredskapsförband
(VYV 1) 1999-2016 1 034,019 49,788
Utvecklande av service- och flygbasbaserade
system för helikoptrar
(HTH) 2002-2013 164,961 7,500
Kompletterande av beredskapsförbandens utrustning
(VYV 2) 2003-2014 601,444 38,471
Materiell utveckling av försvarsmakten 2006
(PVKEH 2006) 2006-2012 600,832 69,300
Materiell utveckling av försvarsmakten 2007
(PVKEH 2007) 2007-2016 534,084 86,598
Materiell utveckling av försvarsmakten 2008
(PVKEH 2008) 2008-2014 93,347 25,477
Effektivisering av kapaciteten för huvudstadsregionens
luftförsvar
(PKILPU 2008) 2008-2015 110,000 36 803
Materiell utveckling av försvarsmakten 2009
(PVKEH 2009) 2009-2016 1 209,794 644,098
Materiell utveckling av försvarsmakten 2010
(PVKEH) 2010-2013 499,655 231,167
Teknisk forskning, produktutveckling och
projektberedning 2010
(TTK-PROTO 2010) 2010-2013 67,080 22,550
Materiell utveckling av försvarsmakten 2011
(PVKEH 2011) 2011-2014 145,643 90,640
Gamla beställningsfullmakter
sammanlagt 5 060,859 1 302,392
Materiell utveckling av försvarsmakten 2012
(PVKEH 2012) 2012-2016 281,700 281,700
Tilausvaltuudet yhteensä (milj. euroa) 5 342,559 1 584,092
Flygvapnets främsta uppgift är att försvara Finland och anskaffningen av JASSM tjänar detta syfte. Internationell verksamhet har inte varit ett upphandlingskriterium. Operativ beredskap att använda roboten uppnås år 2017. Efter detta är det tekniskt möjligt att använda Hornet -jaktplan utrustade med JASSM-robotar i krishanteringsuppdrag. Varje deltagande i ett krishanteringsuppdrag kräver emellertid ett separat beslut av statsledningen samt ett beslut om med vilken materiel och hurdan utrustning man deltar i krishanteringsuppdraget.
Helsingfors den 12 mars 2012
Försvarsminister Stefan Wallin