Skriftliga spörsmål
Svar på skriftligt spörsmål SSS 149/2018 rd
Svar på skriftligt spörsmål om ett allmänt beredskapsregister
Till riksdagens talman
I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 149/2018 rd undertecknat av riksdagsledamot Jaana Pelkonen /saml:
Anser ministern det vara nödvändigt att inrätta ett riksomfattande beredskapsregister?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
Försvarsmakten upprätthåller ett värnpliktsregister för placering i uppgifter under undantagsförhållanden och för att skapa beredskap, i enlighet med 10 kapitlet i värnpliktslagen (1438/2007). Värnpliktsregistret är ett riksomfattande personregister som förs med hjälp av automatisk databehandling för bestämmande av tjänsteduglighet och förordnande till tjänst i fråga om värnpliktiga och de som ansökt till tjänstgöring, tjänstgör eller fullgjort tjänst enligt lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor, för planering och ordnande av den nationella och internationella utbildningen och tjänstgöringen, för befordran och belöning, för placering i uppgifter under undantagsförhållanden och för att skapa beredskap.
De värnpliktiga som registrerats i värnpliktsregistret samt försvarsmaktens personal utgör försvarsmaktens personresurser. Värnpliktsregistret uppfyller Försvarsmaktens behov av personregister för genomförande av försvarsmaktens militära uppgifter för rikets försvar.
Värnpliktsregistret möjliggör också reservering av de värnpliktiga som samhället i övrigt behöver för undantagsförhållanden (VAP). Försvarsmakten beslutar om dessa personreserveringar utgående från förslag från myndigheterna och de företag och samfund som är kritiska för samhällets funktioner.
Värnpliktsregistret omfattar den personal som under krig utgör Försvarsmaktens och även Gränsbevakningsväsendets truppsammansättningar. Därför omfattas värnpliktsregistret av särskilda datasäkerhetskrav. Värnpliktsregistret kan som sådant varken öppnas för eller överföras till parter utanför Försvarsmakten.
Civiltjänstcentralen upprätthåller ett civiltjänstregister enligt 12 kapitlet i civiltjänstlagen (1446/2007). Registret är ett personregister över civiltjänstgörare. Civiltjänstregistret förs för ansökan om och förordnande till tjänstgöring, planering och ordnande av tjänstgöringen, bestämmande av tjänstedugligheten, tillsyn samt placering av civiltjänstgörare under undantagsförhållanden. I fråga om civiltjänstgörare hanterar och upprätthåller civiltjänstcentralen även personreserveringar (VAP).
Syftet med civiltjänstlagen är att en myndighet som under undantagsförhållanden anser sig behöva hjälp med skötseln av sina åligganden, tillställer civiltjänstcentralen en specificerad begäran om placering av civiltjänstgörare där det nödvändiga antalet personer och uppgifterna preciseras. Under sådana förhållanden förordnar civiltjänstcentralen på myndigheternas begäran det antal civiltjänstgörare som centralen anser vara nödvändigt till myndigheternas förfogande.
I enlighet med 14 kapitlet i beredskapslagen (1552/2011) inrättar arbets- och näringsministeriet under undantagsförhållanden för verkställighet av arbetsplikten och styrning av arbetskraften ett arbetspliktsregister för vilket arbets- och näringsministeriet är registeransvarig. I registret införs såsom identifikationsuppgifter om den arbetspliktige namn, födelsedatum och personbeteckning samt adress och andra kontaktuppgifter. I registret kan dessutom införas uppgifter om den arbetspliktiges yrke, utbildning och sysselsättning samt försörjningsplikt, arbetsförmåga och anlitbarhet. I registret införs dessutom uppgifter om namnen på arbetsgivarna och om produktions- eller servicebranscher samt om var verksamhetsställena finns.
I lagen om frivilligt försvar (556/2007) föreskrivs om frivilligt försvar som ordnas under myndigheternas tillsyn och styrning i syfte att utveckla medborgarnas och myndigheternas förutsättningar att delta när det gäller att stödja samhället i allvarliga störningssituationer och vid undantagsförhållanden. Med stöd av samma lag kan personer som förbundit sig registreras i värnpliktsregistret. Försvarsutbildningsföreningen är en riksomfattande samarbetsorganisation för den frivilliga försvarsutbildningen som kan föra personregister över personer som har förbundit sig och deltagit i utbildningen.
Jag ser inte något behov av ett allmänt beredskapsregister för fullgörandet av försvarsmaktens skyldigheter, men vad gäller den övergripande säkerheten i samhället kunde ett register vara nyttigt och således värt att utredas. Eventuella behov för ett sådant register utgår främst från att civilmyndigheternas och -samhällets funktioner säkerställs.
Under normala förhållanden kunde ett allmänt beredskapsregister bli grunden för ett arbetspliktsregister under undantagsförhållanden. Det förvaltningsområde eller den part som skulle ges ansvaret för beredskapsregistret, skulle upprätthålla ett lämplighetsregister för undantagsförhållanden och aktörerna för den övergripande säkerheten kunde hänvisa sina resursbehov dit för att skapa beredskap under undantagsförhållanden.
För att trygga rikets militära försvar har och ska Försvarsmakten fortsatt ha förtur till att binda värnpliktiga och Försvarsmaktens anställda. Man kunde eventuellt överföra uppgifter om VAP-personreserveringar från värnpliktsregistret och civiltjänstregistret till beredskapsregistret.
Totalt sett är det arbete som den offentliga, privata och tredje sektorn utför för rikets försvar betydande. Under min ministerperiod har jag bekymrat mig om hur man kan utnyttja sådana kompetenser som fåtts via studier och arbete till förmån för samhället. Man har till exempel diskuterat möjligheten att inrätta ett nytt slags civiltjänstregister där kunskaper som inhämtats under civiltjänstgöring kan utnyttjas vid störningssituationer i samhället.
Frågan som ledamot Pelkonen lyft upp avseende inrättande av ett riksomfattande beredskapsregister är en sak värd att understödas och som säkert har mervärde för såväl individen som hela samhället i vidare hänseende. Jag anser att de ansvariga myndigheterna via sina lagstadgade skyldigheter bör identifiera behoven av ett sådant register. I en idealsituation bildar olika register en tväradministrativ helhet där man säkerställer såväl att inhämtade kompetenser utnyttjas som att effektiv användning av resurser tryggas, samtidigt som man tar tillräcklig hänsyn till datasäkerheten visavi individer och organisationer.
Försvarsminister Jussi Niinistö