I år har det förflutit 70 år sedan Vinterkriget bröt ut. Kriget mellan Finland och Sovjet-unionen inleddes den 30 november 1939 när Sovjetunionen anföll Finland.

1 det första meddelandet 1.12.1939

I går morse kl 7 bombarderade ryssarna från gränsposteringar och från havet Terijoki och Vammalsuu. Vid Hyrsylä kröken och Käsnäselkä har ryssarna kommit över gränsen och kapat av telefonförbindelserna. 50 granater bekräftas ha avskjutits. Sovjet-ryska trupper har ockuperat hela Kalastajasaarento. Enligt obekräftade uppgifter förbereder ryssarna en landstigning i Seiskari.
[…]
Utan krigsförklaring har ryska trupper på flere ställen överskridit gränsen. Trupperna som trängt in i landet på flera ställen slogs genast tillbaka. På vissa ställen fick anfallaren först fotfäste, men på eftermiddagen stoppades den ryska framfarten överallt. På Karelska näset understödde ryssarna sitt anfall med kraftig artillerield.
[…]
Våra trupper är modiga och ivriga till sinnet, och folket förhåller sig lugnt och beslutsamt till händelserna.

 

Vägen till kriget
Under år 1938 försökte Sovjetunionen förhandla fram ett hemligt avtal med Finland, vilket Sovjetunionen skulle ha haft nytta av vid ett eventuellt tyskt anfall. I augusti 1939 ingick emellertid Tyskland och Sovjetunionen det s.k. Molotov-Ribbentrop-avtalet, enligt vilket Finland i likhet med flertalet länder i Östeuropa hörde till Sovjetunionens intressesfär. Efter att avtalet hade ingåtts kallade Sovjetunionen finska representanter till Moskva för förhandlingar. Sedan Finland hade urvattnat Sovjetunionens avsikter i fråga om byte av områden till följd av att regeringen och den allmänna opinionen motsatte sig detta, tillspetsades situationen och ledde till att de diplomatiska förbindelserna bröts samt till att nonaggressionspakten hävdes.

Vinterkriget började den 30 november 1939 med att Sovjetunionen anföll Finland. Ett intermezzo i Mainila fyra dagar före anfallet ledde till att den år 1932 ingångna nonagressionspakten ensidigt sades upp. Sovjetunionen påstod att skotten i Mainila kom från finska sidan men senare har också ryssarna medgett att de iscensatte händelsen. Intermezzot i gränsbyn Mainila ledde till att ett krig bröt ut mellan Sovjetunionen och Finland. Någon officiell krigsförklaring gavs aldrig.

Den sovjetiska eldstriden började kl. 6.50 på Karelska näset. Under krigets första dag överlät Republikens president Kyösti Kallio överbefälet till fältmarskalk Mannerheim och förklarade krigstillstånd i landet kl. 13.30.

I december 1939 omvandlades röda arméns anfall till ett storanfall. Den finska armén lyckades avvärja röda arméns anfall på alla frontavsnitt. Vid årsskiftet 1939-1940 fick i synnerhet striderna vid Suomussalmi och Raatteentie också internationell uppmärksamhet. Ur detta uppkom det s.k. vinterkrigets under; enhälligheten och okuvligheten skapade en stor del av försvarsstriden. Finland med en armé, som var betydligt mindre än röda armén, lyckades stoppa anfallet. Eftersom röda armén inte lyckades nå framgång genom sin taktik, blev den sovjetiska högsta ledningen tvungen att omvärdera situationen och sin krigsplan.

Den 11 februari 1940 inledde Sovjetunionen ett nytt storskaligt anfall på Finland, eftersom Finland inte var berett att gå med på de fredsvillkor som Sovjetunionen lade fram. I ställningskrigsfasen hade röda armén hunnit samla och förstärka sina led, byta ut kommendörer och utveckla ledningsförhållandena. Finska armén blev tvungen att stegvis retirera bl.a. till följd av brist på granater till artilleriet och pansarvärnskanoner.

Röda arméns segerrika anfall och finska arméns fysiska trötthet, förluster och brist på reserv skapade en grund för att inleda fredsförhandlingar. Sista dagen i februari röstade finska regeringen om huruvida man skulle inleda fredsförhandlingar med Sovjetunionen och den 11 mars 1940 var regeringen beredd att godkänna fredsvillkoren. Finlands flagga halades från stången i tornet på Viborgs slott kl. 15.40 den 13 mars 1940. Vinterkriget upphörde samma dag när fredsfördraget undertecknades i Moskva.

”I Vinterkriget var vi kvantitativt och kvalitativt klart i underläge jämfört med motståndaren. Den unga republiken
hade försummat anskaffningarna av försvarsmateriel och å ena sidan förlitat sig på Nationernas förbunds förmåga
att garantera fred i världen och å andra sidan trott att materiel kan skaffas när en kris hotar. Bådadera visade sig
felaktiga. Var hittades den kraft som gjorde att man kunde behålla självständigheten? Försvarsviljan och den
samstämmighet som uppkom hos folket när en yttre fara hotade var säkert de centralaste faktorerna.
Den tredje faktorn var en utbildning som grundade sig på allmän värnplikt…”
- Försvarsminister Jyri Häkämies den 9 november 2009

Villkoren i fredsavtalet
Villkoren i fredsavtalet i Moskva var tunga för Finland; Finland blev tvunget att avstå Karelska näset, områden norr om Ladoga samt största delen av Salla till Sovjetunionen. Städerna Viborg, Sordavala och Kexholm stod på den sovjetiska sidan av den nya gränsen. Utöver dessa arrenderades Hangö ut på 30 år som flottbas. Den totala arealen av det område som måste överlåtas uppgick till 35 000 kvadradkilometer – cirka en tiondel av Finlands dåvarande areal. Dessutom förlorade närmare 430 000 karelare, dvs cirka 12 procent av landets befolkning,
sina hem.

”Vinterkrigets 105 hedervärda dagar ålägger enligt min åsikt oss att öppet dryfta grunderna för vår dåvarande
framgång och vilka lärdomar vi kan dra av dem. Ifall vi vill garantera ett trovärdigt försvar också efter medlet
av nästa decennium, måste vi hitta nya lösningar. Det lyckas inte att hitta sådana lösningar när en kris redan
står vid dörren. Detta var den centrala lärdomen också på tröskeln till vinterkriget och under det.”

  - Försvarsminister Jyri Häkämies den 9 november 2009


Kvinnornas roll i vinterkriget
Under vinterkriget hade kvinnornas frivilliga försvarsarbete en stor betydelse. Under de tunga krigsåren ansågs det att försvaret var hela folkets sak. Det fanns helt enkelt för få män för de olika uppgifterna på hemmafronten.

Kvinnornas oganisation Lotta Svärd grundades redan år 1920, men dess verksamhet och betydelse framhävdes under vinterkriget; kvinnorna var verksamma vid fronten, bakom fronten och på sina hemorter. Kvinnorna förstärkte hemmafronten och spred därmed ut försvaret så att det blev en uppgift för alla medlemmar i samhället. Det har uppskattats att lottorna med sitt arbete gjorde det möjligt att så många som 100 000 män kunde förflyttas till försvaret.

I vinterkriget var 84 000 kvinnor med i Lotta Svärd –arbetet. Största delen av dem var provianteringslottor, en del var verksamma vid fronten. 64 lottor miste livet i anslutning till sitt arbete.

”Det är alltså helt klart att utöver sina många tunga offer jämnade lottorna också ut vägen till dagens finska välfärdssamhälle, där kvinnornas jämbördiga deltagande i arbetslivet och skötseln av samhälleliga frågor ses som en helt naturlig sak.”
  - Försvarsminister Jyri Häkämies, den 7 september 2008

Veteranarbetet
Veteranerna från våra krig försvarade Finland, dess självständighet och frihet åren 1939-1945. I Finland finns fyra riksomfattande veteranorganisationer: Krigsinvalidernas Brödraförbund (10 000 medlemmar), Finlands Krigsveteranförbund (37 000 medlemmar), Frontveteranernas förbund (10 000 medlemmar) och Rintamanaisten liitto (3 400 medlemmar). Totalt lever cirka 61 000 (31.10.2009) veteraner från våra senaste krig i dag.

För att öka värderingen av veteranerna från våra krig beslöt statsrådet år 1986 att till nationell veterandag utlysa den 27 april. Denna dag år 1945 upphörde kriget i Lappland och samtidigt krigsåtgärderna under Andra världskriget i Finland. Nationella veterandagen är en allmän flaggdag.

”Det arv som veteranerna har lämnat bör vårdas med omsorg. Vi bör varje dag sörja för vår
veterangenerations välfärd så väl som möjligt och upprätthålla den starka försvarsvilja vi fått i arv.
Vi måste försäkra oss om att de kommande generationerna förstår med vilka offer vårt land har byggts.”
-
Försvarsminister Jyri Häkämies den 27 april 2008

Texten baserar sig på ”Talvisodan pikkujättiläinen” ISBN 951-0-23536-9
Respons och kommentarer: tiedotus@defmin.fi

FAKTAKORT
-Vinterkriget streds mellan Finland och Sovjetunionen.

-Kriget började när Sovjetunionen attackerade Finland 30.11.1939 och slutade till fredsavtalet i Moskva 13.3.1940.

-Finlands president under vinterkriget var Kyösti Kallio

-Kriget varade i 105 dagar

-I fredavtalet hamnade Finland avstå från landområden och städer. Alla dessa områden var ca. en tiondedel av finska landarealen.

-I vinterkriget stupade 21 396, försvann
1 434 och skadades 43 557 finnar.
Sovjetunionens förluster var ca.
200 000 stupade och 600 000 skadade.

TELEGRAM FRÅN VINTERKRIGET DAG FÖR DAG
http://www.mil.fi/perustietoa/talvisota/