Skriftliga spörsmål
Försvarsministerns svar på riksdagsledamot Markus Mustajärvi /vänst skriftliga spörsmål SS 479/2017 rd
Svar på skriftligt spörsmål om försvarsministeriets hemliga sakkun-niggrupp under Säkerhetskommittén
Till riksdagens talman
I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 479/2017 rd undertecknat av riksdagsledamot Markus Mustajärvi /vänst:
På vilka grunder har man bestämt att Säkerhetskommitténs sakkunniggrupp ska vara
hemlig, tänker man offentliggöra medlemmarna i arbetsgruppen samt vilka åtgärder tänker den ansvariga ministern vidta för att Säkerhetskommittén inte ytterligare ska försvaga medborgarnas säkerhetskänsla?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
Säkerhetskommittén finns i samband med försvarsministeriet. Den bistår statsrådet och ministerierna. Det föreskrivs om Säkerhetskommitténs uppgifter i statsrådets förordning om Säkerhetskommittén (77/2013). Enligt 2 § i förordningen har kommittén till uppgift att bland annat bistå vid beredskapen för hantering av den övergripande säkerheten och vid samordning av beredskapen samt följa och bedöma konsekvenserna av ändringar i den finska säkerhets- och försvarspolitiska omgivningen och det finska samhället för arrangemangen inom den övergripande säkerheten. För att fullgöra sina uppgifter kan kommittén ge yttranden om och ta initiativ i frågor som rör samordningen av vittomfattande och viktiga sakhelheter som gäller den föregripande beredskapen.
Säkerhetskommittén fullgör sina uppgifter på olika sätt. Vid sidan av andra aktiviteter presenterar kommittén årligen en rapport om samhällets säkerhet för republikens presidents och utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottets gemensamma möte. Rapporten bereds vittomfattande och den omfattar även avsnitt som förutser förändringar i säkerhetsomgivningen. Bedömningarna från det sakkunnignätverk som Säkerhetskommitténs sekretariat sammanställer beaktas som en del av rapporteringen kring den föregripande beredskapen. I sakkunnignätverket ingår sakkunniga inom forskning, näringsliv och medier samt myndighetsverksamhet. De bedömningar som de sakkunniga i sakkunnignätverket presenterar införs naturligtvis inte som sådana i Säkerhetskommitténs rapporter. I en process, som sker i flera faser, bedöms separat till vilka delar de presenterade uppfattningarna bör beaktas i de avsnitt i rapporterna och analyserna som berör den föregripande beredskapen.
Det arbetspapper som berör påverkan av det nu diskuterade valet av sakkunniggruppen är verkligen bara ett arbetspapper, som omfattar de eventuella påverkningssätt, som framkommit inom ramen för sakkunnignätverket. Dessa påverkningssätt har inte analyserats desto mer ingående i dokumentet. De påverkningssätt som i offentligheten har lyfts fram och som nämns i dokumentet kan representera en enskild sakkunnigs uppfattningar. När man i den föregripande beredskapen bör bedöma och lyfta fram också osannolika möjligheter, måste man i sakkunnignätverket fritt kunna lyfta fram olika åsikter. Dokumentet är i sig inte Säkerhetskommitténs rapport, utan ett sammandrag av de sakkunnigas bedömningar som lyfts fram i nätverket.
Säkerhetskommittén bedömer själv vilken information den anser kunna publicera med stöd av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och vilken information som måste hemlighållas. I sista hand kan man låta pröva Säkerhetskommitténs beslut i detta avseende i domstol.
Enligt min uppfattning har Säkerhetskommittén inte försvagat medborgarnas säkerhetskänsla. Tvärtom kan man med avseende på medborgarnas säkerhetskänsla anse det vara bra att medborgarna är medvetna om säkerhetsomgivningen och att förändringar i den också bedöms fortlöpande också ur ett perspektiv av föregripande beredskap.
Helsingfors 20.11.2017
Försvarsminister Jussi Niinistö