Anbudsförfrågan gällande HX-projektet sändes ut
Försvarsmaktens logistikverk sände 27.4.2018 en anbudsförfrågan (Request for Quotation, RFQ) i projektet gällande en efterföljare till Hornet (HX-projektet) till förvaltningarna i Frankrike, Förenta staterna, Storbritannien och Sverige för vidareförmedling till de fem företag som svarat på begäran om information.
Anbudsförfrågan gällde följande jaktplan: Boeing F/A-18 Super Hornet (Förenta staterna), Dassault Rafale (Frankrike), Eurofighter Typhoon (Storbritannien), Lockheed Martin F-35 (Förenta staterna) och Saab Gripen (Sverige).
Grunderna för och styrningen gällande anbudsförfrågan finns i statsrådets försvarsredogörelse samt i flera olika planer och anvisningar inom försvarsförvaltningen. Fullmakt att sända ut anbudsförfrågan gav tidigare försvarsminister Jussi Niinistö. Ärendet förordades tidigare av statsrådets finanspolitiska ministerutskott.
Föremålet för upphandlingen
Syftet med HX-projektet är att ersätta kapaciteten hos flygvapnets Hornet-jaktplan, som tas ur drift med början år 2025. HX-projektet hade till uppgift att med givna resurser producera en så bra militär förmåga som möjligt som en del av försvarssystemet. Målet är att den kapacitet som erhålls genom HX-projektet inte bara ska ersätta Hornet-jaktplanets kapacitet utan den ska ge hela försvarssystemet ett så stort mervärde som möjligt.
Den kapacitet som är föremål för upphandlingen uppkommer av den upphandlingshelhet som byggs upp och förhandlas fram runt varje alternativt multirollsjaktplan. Helheten omfattar utöver 64 flygplan också övriga tekniska system, utbildningssystem, behövlig serviceutrustning, testanordningar och reservdelar samt vapen, sensorer och andra behövliga stödfunktioner per plantyp.
I upphandlingen eftersträvade man att minska den risk som är förknippad med samordningen av och en effektiv samverkan mellan olika system genom att av leverantörerna begärades in heltäckande lösningar för uppfyllande av kapacitetskraven. Flygplanstillverkaren var tillsammans med landets förvaltning ansvarig för att de bästa vapnen, sensorerna och specialsystemen väljades, för integreringen av systemen och för att de stödsystem för uppdragen som förutsätts för en effektiv verksamhet fungerar.
Beslutsområden
Valet av multirollsjaktplan gjordes utgående från fem beslutsområden: multirollsjaktplanets militära förmåga, försörjningsberedskap, industriellt samarbete, livscykelkostnader och upphandlingens säkerhets- och försvarspolitiska konsekvenser.
Eftersom upphandlingen påverkar försvarsmaktens funktionsförmåga och avgör flygvapnets hela stridsförmåga ända till 2060-talet, måste upphandlingsbeslutet i första hand leda till att man valde det system som till sin prestationsförmåga är bäst, inklusive stödjande element och utvecklingsförmåga under hela livscykeln.
I fråga om prestationsförmågan granskades kandidaternas förmåga att hävda sig i fem typer av uppdrag: flygbekämpning (luftförsvar), markbekämpning (markmålseldverkan), sjöbekämpning (sjömålseldverkan), påverkan på fjärran belägna objekt samt i spanings- och övervakningsuppdrag. Dessutom granskades kandidaternas förmåga att anpassa sig till flygvapnets rörliga och utspridda stridssätt i baser av olika slag.
Tillverkaren måste erbjuda lösningar gällande industriellt samarbete, vilka uppfylde kraven, samt ett underhållssystem som möjliggör verksamhet i undantagsförhållanden och en tillräckligt självständig funktionsförmåga som krävs för detta. Drifts- och underhållskostnaderna för det system som ska upphandlas måste kunna täckas med medel ur försvarsbudgeten.
Anbuden rangordnades endast utgående från prestationsförmågan. I fråga om övriga beslutsområden krävades att anbudet uppfyllde de krav som i anbudsförfrågan definierades för beslutsområdena.
De säkerhets- och försvarspolitiska konsekvenserna bedömdes i en separat helhet utanför det egentliga anbudsförfarandet.
Upphandlingsförfarandet och upphandlingens olika faser
Fasen med anbudsförfrågan gav bindande information om de lösningar som kandidaterna erbjöd och dessa lösningar bedömdes i HX-projektet. Upphandlingsförfarandet var uppdelat i flera faser. Den preliminära anbudsförfrågan inledde en första förhandlingsfas gällande anbudsförfarandet i jaktplansupphandlingen, under vilken preliminära upphandlingshelheter per kandidat fastställdes. Under senare hälften av år 2019 sändes en preciserande anbudsförfrågan, varefter det slutliga innehållet i upphandlingshelheterna fastslåstes med varje kandidat i en andra förhandlingsfas. Då den andra fasen avslutades år 2021 begärdes de slutliga anbuden. Upphandlingsbeslutet fattades av statsrådet den 10 december 2021.
HX-projektets mål var att förhandla fram bästa möjliga lösning med varje kandidat.
Industriellt samarbete
Tidigare försvarsminister Niinistö fattade beslut om att en skyldighet till industriellt samarbete ställdes för HX-upphandlingen. Som minimiandel för det industriella samarbetet i HX-upphandlingsprocessen ställdes 30 procent av upphandlingens totala värde. Genom denna mängd av industriellt samarbete, med beaktande av bestämmelserna i reglerna för industriellt samarbete och den inhemska försvarsindustriella grunden, kan man i princip säkerställa en betydande andel för den inhemska industrin när upphandlingen genomförs och samtidigt trygga en tillräcklig militär försörjningsberedskap samt en möjlighet att fördjupa finska försvarets tekniska och industriella bas.