De nya jaktplanen utgör en viktig del av det finska försvaret
Jaktplanen tryggar det finska luftrummets integritet, skyddar samhället mot luftangrepp och stöder arméns och marinen i deras strider. Hornetplanen tas ur drift före utgången av år 2030. I stället för dem behövs multirollsjaktplan som har prestationsförmåga och med vilka hela landet kan försvaras.
Hornetjaktplanen tas ur drift före utgången av år 2030 – av
dessa skäl kommer deras livscykel till sitt slut
Hornetplanen togs i drift åren 1995–2000. Redan då planerades det att deras livscykel skulle vara 30 år. Det att livscykeln tar slut beror bl.a. på följande saker:
1. Hornetplanens konstruktioner blir trötta
Jaktplanens konstruktioner blir trötta i takt
med att antalet flygtimmar ökar. Detta inverkar på deras användbarhet och på
flygsäkerheten. Det är inte lönsamt att förlänga driftsåldern, eftersom det
skulle kräva stora investeringar och uppdatering av systemen.
2. Produktstödet tar slut
Förenta staterna, som är den främsta
användaren av den nuvarande Hornetmodellen, är på väg att avstå från sin
materiel. Också flera andra länder står i begrepp att avstå från sina
Hornetplan. Detta innebär att tillgången på produktstöd blir sämre. Kostnaderna
stiger också, när det inte längre är flera länder som delar på dem.
3. Prestationsförmågan blir sämre
Hornetplanens prestationsförmåga har hela tiden utvecklats så att den motsvarar kraven från den finska säkerhetspolitiska omgivningen. Finlands omgivning förändras på 2020-talet, då avancerade vapensystem tas i bruk i närområdena. Detta innebär att Hornetplanens relativa prestationsförmåga börjar sjunka.
De nya jaktplanen en del av det finska försvaret
Jaktplanen är nödvändiga för Finland under både krigs- och fredstid. Med dem kan man påverka objekt, som man inte kan påverka med de andra systemen. I undantagsförhållanden är det endast multirollsjaktplanen som har tillräcklig prestationsförmåga för att trygga luftrummets integritet i hela landet och utmana motståndaren om herraväldet i luften.
Dessutom tryggar de nya jaktplanen det finska försvaret på följande sätt:
- De utgör en förebyggande tröskel när det gäller att förhindra att Finland utsätts för militära maktmedel eller ett militärt angrepp.
- De skyddar mot angrepp från luften.
- De möjliggör försvaret till lands och till sjöss.
- De påverkar angriparen med markmålseld.
- De delar lägesbild.
Jaktplanen kan inte ersättas med andra system
Jaktplanen kan inte helt och hållet ersättas med andra system. De andra systemen täcker endast en liten del av planens prestationsförmåga och uppgiftsområde. Jaktplanens egenskaper kan emellertid kompletteras med andra system.
Finland behöver nya jaktplan
Bekanta dig också med detta material, som
anknyter till HX-projektet:
- Förstudie av hur Hornetjaktplanens prestationsförmåga kan ersättas
- Statsrådets försvarsredogörelse
Statsrådets försvarsredogörelse ger ett starkt stöd till HX-projektet
I redogörelsen (2017) sägs
För att försvarsförmågan ska kunna upprätthållas, ersätts den operativa förmågan fullt ut i Hornet-materielen, som tas ur drift under senare hälften av 2020-talet, i enlighet med de krav som den säkerhetspolitiska omgivningen ställer.
Luftförsvaret av hela Finlands territorium och upprätthållandet av en förebyggande försvarsförmåga förutsätter att flygvapnets huvudsakliga avvärjningssystem från och med år 2025 ersätts med multirollsjaktplan med operativ förmåga.
Med multirollsjaktplan genomförs territorieövervakningsuppgifter, påverkas objekt i luften, på marken och till sjöss samt kompletteras försvarsmaktens spanings-, övervaknings- och ledningssystem. Multirollsjaktplanets kapacitet kompletteras med luftvärnets kapacitet. Hornet-materielens kapacitet kan inte ersättas med luftvärnet och inte heller med de obemannade luftfartyg som är i användning eller under planering och som endast täcker en del av Hornet-materielens operativa förmåga.
Det har planerats att det nya multirollsjaktplanets kapacitet ska vara i bruk i minst 30 år, dvs. till 2060-talet. Kostnadsberäkningen för upphandlingen är 7-10 Mrd€. Upphandlingsbeslutet fattas i början av 2020-talet.