2013
Försvarsministeriet redde ut hur finländarna förhåller sig till försvaret
Försvarsministeriet har av Taloustutkimus Oy beställt en opinionsundersökning, där det reddes ut hur medborgarna förhåller sig till centrala frågor gällande Finlands militära försvar. Undersökningen med ett sampel på 1010 personer utfördes i december 2012 och resultaten av den fick ministeriet till sitt förfogande i månadsskiftet januari-februari 2013. Ministeriet har efter detta mera i detalj bedömt resultaten av undersökningen och överväger att upprepa den vid ett senare tillfälle.
I undersökningen ville man ha svar på över tio olika frågor. Bevarandet av den allmänna värnplikten i dess nuvarande omfattning fick fortsättningsvis understöd av en stor majoritet, eftersom 83 procent av dem som svarade ansåg den mycket eller ganska viktig. Understödet för allmän värnplikt sjönk något i de lägre åldersklasserna.
Åsikterna om den pågående försvarsreformen fördelade sig nästan jämnt: 48 procent understödde den och 45 procent motsatte sig den. Både de som understödde och de som motsatte sig reformen använde samma skäl, såsom förändrade säkerhetshot, ekonomiska skäl och hotet från Ryssland.
Flera frågor ställdes om de militära hot som riktar sig mot Finland. Så många som 82 procent trodde att inga militära hot riktar sig mot Finland på kort sikt. Hot på längre sikt ansågs möjligare: 52 procent trodde inte på sådana och 37 procent trodde att sådana är möjliga. Av dem som svarade på enkäten frågades separat huruvida Ryssland är ett möjligt hot för Finland. Denna möjlighet ansåg 24 procent vara sannolik eller ganska sannolik och 74 procent ganska osannolik eller försumbart osannolik. Så många som 60 procent ansåg att utvecklingen i Ryssland fortgår som för närvarande under det kommande decenniet.
Flera frågor ställdes om utvecklandet av Finlands nationella försvar. De som deltog i enkäten ombads bedöma de viktigaste faktorerna som påverkar försvarsförmågan i framtiden på skalan 1-5. Svaren fördelar sig i prioritetsordning enligt följande:
Upprätthållandet av försvarsviljan 3.40
Bevarandet av värnpliktssystemet 3.33
Räcker de ekonomiska resurserna till 3.28
Satsning på högteknologi 2.85
Militär alliansfrihet 2.73
Militärt allierande 2.28
Övergång till en yrkesarmé 1.87
Majoriteten (58 procent) av dem som besvarade enkäten tvivlade på Finlands förmåga att klara sig ur militära kriser utan hjälp utifrån. Som skäl till oförmågan sågs framför allt otillräckliga resurser. Utgående från svaren anser finländarna det synnerligen viktigt med nordiskt försvarssamarbete, eftersom 71 procent ansåg att det har en stor eller mycket stor praktisk betydelse. Medborgarna understödde i synnerhet gemensamma övningar (55 procent), gemensam utbildning (50 procent) och gemensamma materialanskaffningar (48 procent). Endast 36 procent trodde på ett gemensamt försvar och gemensamma säkerhetsgarantier.
I enkäten ville man också reda ut synpunkterna på hur de kostnadstryck som sammanhänger med flygvapnets och marinens anskaffningar kunde skötas. De som besvarade enkäten gavs fyra alternativ:
Anskaffning av kapaciteter genom en alliering 32 procent
En sänkning av försvarsförmågan 25 procent
En skärpning av beskattningen 16 procent
Sparande i andra utgifter 15 procent
De som deltog i enkäten tillfrågades inte närmare om huruvida de understöder eller motsätter sig en alliering, men det är uppenbart att förhållningssättet till ett intensivare samarbete inom försvarssektorn håller på att bli positivare än tidigare. Därför ansågs det viktigt att reda ut vilka fördelar och risker man ser med en alliering. Möjligheten att få hjälp i en krissituation (89 procent mycket stor eller stor fördel), förstärkande av försvarsförmågan (81 procent) och starkare förebyggande förmåga (79 procent) ansågs som särskilt viktiga. Som risker ansågs igen ökande försvarsutgifter (77 procent), Rysslands förhållningssätt (74 procent) och ett ökande deltagande i internationella operationer (72 procent).
Av tradition har finländarna ställt sig positiva till deltagande i fredsbevarande verksamhet. När ISAF-operationen i Afghanistan upphör år 2014 vill man främst stöda landet genom att fortsätta att utbilda säkerhetsmyndigheterna och vapenmakten (54 procent) samt via utvecklingssamarbete (37 procent) och mindre genom att fortgå med militär krishantering (12 procent). Endast 16 procent av dem som deltog i enkäten var av den åsikten att Afghanistan inte bör stödas alls i fortsättningen.
De som deltog i enkäten tillfrågades om vilka ord som bäst beskriver försvarsmakten. Svaren fördelade sig enligt följande:
Stöder sig på traditioner och historia 79 procent
Stadd i utveckling och ser framåt 69 procent
Öppen 53 procent
Nära 42 procent
Avlägsen 42 procent
Sluten 36 procent
Resultaten av enkäten avslöjade att finländarna fortsättningsvis engagerar sig i lösningsmodeller som under decenniernas gång har visat sig vara goda. Det erkänns att nya utmaningar och hot förekommer, men lösningarna på dem söks fortfarande med gamla metoder, i synnerhet med den allmänna värnplikten. Internationellt samarbete godkänns, men egentlig militär alliering ställs fortfarande utanför detta. Den ryska utvecklingen förhåller sig finländarna fortsättningsvis sansat och till och med optimistiskt till.
Ytterligare upplysningar ger kommunikationsdirektör Jyrki Iivonen, tfn 0295 140 120.
FSM OPINIONSMÄTNING (pdf) (133.5 KB)