Skriftliga spörsmål
Försvarsministerns svar på riksdagsledamot Ville Tavios/saf. skriftliga spörsmål SS 382/2017 rd
Svar på skriftligt spörsmål om försvarsmaktens beredskap att ge stöd till andra myndigheter
Till riksdagens talman
I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 382/2017 rd undertecknat av riksdagsledamot Ville Tavio /saf:
Vad tänker regeringen göra för att se till att försvarsmaktens beredskap att ge stöd till andra myndigheter förbättras?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
Enligt statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram ska regeringen utarbeta en försvarsredogörelse där de försvarspolitiska riktlinjerna för upprätthållande, utvecklande och användning av försvarsförmågan fastställs. Samtidigt konstaterades att de ökande riskerna och nya hoten kräver beredskap och förberedelser av ett nytt slag av hela samhället. Regeringen lovade att stärka det övergripande säkerhetstänkandet nationellt, inom EU och inom ramen för det internationella samarbetet.
Regeringen gav en försvarspolitisk redogörelse våren 2017 enligt vilken ett centralt utvecklingsobjekt är att förbättra beredskapen inom alla försvarsgrenar. I redogörelsen beskrivs också hur försvarsmaktens kapaciteter ska upprätthållas och utvecklas så att de motsvarar den förändrade militära verksamhetsmiljön. I redogörelsen betonas betydelsen av myndighetssamarbete och verksamhetsmodellen för den övergripande säkerheten vid nya slags hot. Försvarsmaktens beredskap och militära kapaciteter är en förutsättning för att kunna ge myndigheterna handräckning såsom lagen föreskriver. Beredskap kostar, och det är inte gratis att upprätthålla och utveckla kapaciteterna. I redogörelsen anges också vilka resurser dessa åtgärder kräver.
Försvarsministeriet har gett försvarsmakten ett styrningsbrev där riktlinjerna i redogörelsen förankras till konkreta utvecklingsåtgärder inom försvarsmakten. Inom försvarsförvaltningen utreds därtill det frivilliga försvarets ställning inom det militära försvaret, inklusive det lokala försvaret och handräckningsuppdragen.
Den förändrade säkerhetspolitiska omgivningen förutsätter såväl lagstiftningsåtgärder gällande befogenheterna och ständig utveckling av säkerhetsmyndigheternas kapacitet som högre anslag. För att kunna mota säkerhetshot krävs aktivt samarbete mellan olika aktörer. I regeringens handlingsplan för 2017–2019 finns flera säkerhetsrelaterade åtgärder. Av dessa kan man i första hand nämna lagstiftningsprojekten för att utveckla beredskapen, myndighetssamarbetet och underrättelseinhämtningen.
Lagen om ändring av lagen om försvarsmakten (427/2017), som trädde i kraft den 1 juli 2017, möjliggör ett närmare myndighetssamarbete även utanför Finlands gränser. Enligt 12 § 2 mom. kan försvarsmakten delta i lämnandet av internationellt bistånd också för att stödja en annan finsk myndighet på begäran av ett behörigt ministerium eller av myndigheten.
Lagen om statsrådets lägescentral (300/2017) har för sin del förbättrat förutsättningarna för myndighetssamarbete genom att förbättra den gemensamma lägesuppfattningen.
I den lag om militär underrättelseverksamhet som bereds för tillfället uppmärksammas också regleringen av myndighetssamarbetet.
Det har gjorts en utredning om försvarsmaktens handräckning och hur den kan utvecklas, utifrån vilken konkreta utvecklingsåtgärder har fastställs bland annat i fråga om lagstiftningen. Underrättelselagar bereds som bäst. Förmågan att skapa och analysera en gemensam bild av säkerhetsläget utvecklas inom ett projekt som regeringen startat med särskild fokus på hybridhot.
Försvarsmakten och polisen har undertecknat ett avtal som stöder utvecklingen av ett reservpolissystem. Uppdateringen av säkerhetsstrategin för samhället är nästan klar. Under ledning av regeringen har det vidtagits många åtgärder som redan har utvecklat och kommer att utveckla både säkerhetsmyndigheternas kapacitet och försvarsmaktens beredskap och kapacitet att stödja andra myndigheter i en förändrad säkerhetsmiljö.
Försvarsmaktens myndighetssamarbete och övningar som gäller det är en del av det dagliga arbetet. Försvarsmakten har redan för tillfället hög beredskap och kapacitet att ge andra myndigheter handräckning. För att upprätthålla och utveckla denna beredskap och kapacitet krävs kontinuerliga insatser. Försvarsmaktens beredskap och kapacitet att ge handräckning utvecklas ändå inte via redogörelser eller planer utan genom att verkställa regeringens riktlinjer och genomföra de planerade utvecklingsåtgärderna. Riksdagens beslut är avgörande för slutresultatet, oavsett om de gäller budgeten eller regeringens lagpropositioner.
Försvarsminister Jussi Niinistö