EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik och försvarssamarbete
Det försvarssamarbete som görs inom Europeiska unionen stärker medlemsländernas försvarsförmåga och grunden för den europeiska försvarsförmågan samt unionen som säkerhetsgemenskap och global aktör.
Karaktären på EU:s försvarssamarbete har förändrats särskilt sedan Rysslands invasion av Ukraina. Riktningen för EU:s försvarssamarbete har fastställts genom EU:s strategiska kompass som publicerades 2022. I mars 2025 publicerade kommissionen dessutom vitboken Det europeiska försvaret – beredskap 2030 som föreslår riktlinjer för att höja den europeiska försvarsberedskapen före 2030. Det satsas på säkerheten i Europa genom många åtgärder och utöver unionens yttre åtgärder stöds stärkandet av medlemsländernas försvarsförmåga på bred front.
EU har i sina fördrag en klausul om ömsesidigt bistånd (FEUF 42.7.), som av medlemsländerna förutsätter beredskap att ge konkret bistånd och stöda ländernas åtgärder för att förebygga hot. Tillsammans med EU:s övriga åtaganden och starka ömsesidiga beroende minskar detta risken för att enskilda medlemsländer ska utsättas för påtryckningar. Finland har den beredskap som behövs för att genomföra klausulen om ömsesidigt bistånd och för att ge och ta emot internationellt bistånd.
Finland stöder utvecklingen av EU:s försvarssamarbete genom unionens verksamhet, skyddet av Europa, utvecklandet av kapaciteter samt EU:s partnerskap. Att utveckla EU:s verksamhet särskilt i cyber- och rymdmiljöer och i fråga om den marina dimensionen, att skapa försörjningsberedskapsarrangemang på europeisk nivå och att bemöta hybridhot är viktiga mål för Finland. EU:s strategi för en beredskapsunion utvecklar medlemsländernas och unionens gemensamma beredskap på ett ändamålsenligt sätt.
För att stärka den försvarsindustriella och försvarstekniska basen är det viktigt att stödja den europeiska försvarsforskningen och öka försvarsindustrins kapacitet. Europas försvarsförmåga kan främjas genom att utnyttja EU:s initiativ för försvarssamarbete samt unionens mer omfattande verktyg såsom lagstiftning, klausulen om ömsesidigt bistånd och den gemensamma budgeten.
Arbetena som görs i EU, Nato och andra mindre grupper av länder, såsom Nordefco, konkurrerar inte sinsemellan. Stärkandet av EU:s försvarssamarbete stöder vidareutvecklingen av samarbetet mellan EU och Nato. EU:s och Natos åtgärder kompletterar och gynnar varandra.
EU:s krishanteringsinsatser och Finlands deltagande i dem
Som fundament för det försvarssamarbete som idkas i EU fungerar EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP), som är en del av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) och unionens yttre förbindelser. Den synligaste delen av GSFP är de krishanteringsinsatser som EU verkställer, som genomförs i enlighet med den övergripande krishanteringsstrategin.
Finland deltar aktivt i utvecklingen av EU:s krishantering i samband med genomförandet av den strategiska kompass som styr EU:s säkerhets- och försvarssamarbete. Målet är att stärka EU:s beredskap för yttre åtgärder genom att utveckla krishanteringsstrukturer, finansiering, truppbildning och beredskap för snabba insatser.
För närvarande deltar Finland i fem militära EU-krishanteringsinsatser med sammanlagt cirka 90 soldater. Dessa inbegriper två utbildnings- och biståndsinsatser i Afrika, EU Training Mission in Somalia (EUTM Somalia) och EU Military Assistance Mission Mozambique (EUMAM Mozambique), som stöder kapacitetsuppbyggnaden för ländernas säkerhetsstyrkor och väpnade styrkor. Finlands deltagande i utbildningsinsatsen EUTM Mali upphörde våren 2024 när EU:s medlemsländer beslutade att inte förlänga mandatet för insatsen från och med den 18 maj 2024.
Av EU:s krishanteringsinsatser till havs deltar Finland i insatsen EU Naval Force – Mediterranean (EUNAVFOR MED IRINI) i Medelhavet, vars uppgift är att störa och förhindra verksamheten för de människosmugglare som agerar särskilt med utgångspunkt i Libyen samt att minska den olagliga migration som riktar sig mot Europa. EUNAVFOR ASPIDES, som grundades i början av 2024, kompletterar de internationella åtgärderna för att trygga havsrutterna i Röda havet och dess närområden som svar på det marina hot mot handelssjöfarten som huthierna utgör.
Finland deltar också i EU:s utbildningsstöd till Ukraina i EU:s biståndsinsats Military Assistance Mission in support of Ukraine (EUMAM Ukraine). Insatsens strategiska mål är att genom utbildning främja den militära förmågan hos Ukrainas väpnade styrkor och på så sätt stödja Ukrainas förmåga att försvara sin suveränitet, territoriella integritet och skydda civila. Utbildningen sker utanför Ukraina.
Utöver militär verksamhet strävar EU efter att stabilisera säkerhetsläget i länderna i regionen också med den civila krishanteringens metoder. EU:s styrka är att unionen har tillgång till ett brett urval av verktyg för konfliktförebyggande och krishantering, från diplomati till utvecklingssamarbete, och från civil och militär krishantering till handelspolitik. EU:s militära krishanteringsinsatser bör följaktligen inte granskas som enskilda lösryckta insatser, utan som en del av EU:s övergripande verksamhet i regionen. Goda exempel är EU:s åtgärder på västra Balkan, Afrikas horn eller stödet till Ukraina.
Mer information om EU:s krishantering och alla pågående insatser finns på Europeiska utrikestjänstens webbplats.