Sök

Avtal om försvarssamarbete med Förenta Staterna (DCA)

I augusti 2022 beslutade Finland att inleda förhandlingar om ett nytt bilateralt avtal om försvarssamarbete med Förenta staterna (Defence Cooperation Agreement, DCA). Till sin natur är DCA-avtalet en internationell överenskommelse som är bindande för Finland. Syftet med avtalet är att skapa uppdaterade ramar för samarbetet med Förenta staterna. DCA-avtalet förtydligar spelreglerna för samarbetet och möjliggör dess fördjupande i alla säkerhetssituationer. På så sätt stärker avtalet Finlands säkerhet och bidrar till fullgörandet av de förpliktelser som Finlands Natomedlemskap medför.

DCA-avtalet tar upp praktiska frågor som gäller bland annat truppers ankomst, förhandslagring av materiel och beskattning. I avtalet kommer Finland och Förenta staterna överens om de områden till vilka samarbetet och samverkan i första hand skulle fokuseras. DCA-avtalet ger Förenta staterna möjlighet att i fortsättningen använda kongressens finansiering för eventuella infrastrukturinvesteringar i Finland.

Försvarsavtals förhandlingar fördes av en delegation som utnämndes av republikens president. Hela statsrådet deltog i delegationens arbete på bred front. Försvarsminister Antti Häkkänen och Förenta staternas utrikesminister Antony Blinken undertecknade avtalet i Washington DC den 18 december 2023. Godkännandet av avtalet kräver riksdagens samtycke. 

DCA-avtalet (länk till förteckningen över statsrådets beslut på finska)

Defence Cooperation Agreement på engelska (pdf)


Hur godkänns avtalet?

  1. Utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet och republikens president (TP-UTVA) drar upp riktlinjerna för avtalsuppgörelsen på ett gemensamt möte.
  2. Riksdagen informeras om förhandlingsresultatet (47 och 97 § i grundlagen).
  3. Efter föredragning från statsrådet beslutar republikens president om beviljande av fullmakt att underteckna avtalet. Därefter är avtalstexten offentlig. 
  4. Avtalet undertecknas.
  5. Statsrådets allmänna sammanträde lämnar en regeringsproposition till riksdagen om godkännande och sättande i kraft av avtalet.
  6. Riksdagen lämnar ett svar på regeringens proposition.
  7. Republikens president godkänner avtalet efter föredragning från statsrådet. Finland och Förenta staterna underrättar varandra genom not om att de har slutfört sina nationella förfaranden.
  8. Avtalet träder i kraft internationellt inom den tid som anges i avtalet efter att parterna har meddelat att de har slutfört sina nationella förfaranden som gäller avtalets ikraftträdande. 
  9. Avtalet sätts i kraft nationellt i Finland genom lag och förordning av statsrådet.

Frågor och svar om DCA-avtalet


  • Förhandlingarna om Defence Cooperation Agreement (nedan DCA) inleddes i mars i slutet av den föregående regeringsperioden.
  • Avtalet är en fortsättning på vårt långsiktiga samarbete och fördjupar betydligt vår alliansförbindelse.
  • Avtalet kompletterar vårt Natomedlemskap, och är inte ett alternativ till eller jämförbart med avtalet.
  • Natomedlemskapet gör det möjligt att ytterligare fördjupa det bilaterala och multilaterala samarbetet.
  • Syftet med avtalet är att möjliggöra ett smidigare samarbete mellan Finland och Förenta staterna i alla säkerhetssituationer.
  • Efter att vår säkerhetsmiljö har förändrats är detta alltmer viktigt.
  • Avtalet stärker Finlands försvar bland annat genom att tillåta amerikanska styrkornas närvaro och ge styrkorna möjlighet att öva och på förhand placera försvarsmateriel på vårt territorium.



  • Avtalet innehåller en ingress, 30 artiklar och en bilaga (överenskomna faciliteter och områden).
  • DCA gäller bland annat Förenta staternas tillträde till och användning av överenskomna faciliteter och områden, placering av försvarsmateriel, utrustning och material på finskt territorium i förväg, amerikanska luftfartygs, fartygs och fordons ankomst till och färd i landet, organisering av säkerheten för Förenta staternas styrkor och de faciliteter och områden som styrkorna använder, straffrättslig behörighet och praktiska frågor som gäller styrkornas verksamhet på finskt territorium.



  • Förenta staterna inrättar inte några baser i Finland, utan landet får till vissa delar använda Försvarsmaktens faciliteter.
  • Förenta staternas närvaro beror i första hand på övningar eller annat samarbete som inte kräver permanent närvaro. Vi har nästan hela tiden under Natoprocessen haft amerikanska styrkor i Finland, i synnerhet vid övningarna.
  • Natomedlemskapet innebär att Natostyrkorna är alltmer synliga också i Finland.


  • Avtalet utgår från att fartyg och fordon som hör till Förenta staternas styrkor kan komma in på finskt territorium, lämna finskt territorium och röra sig fritt inom finskt territorium.
  • När det gäller inresa och rörlighet respekterar Förenta staterna relevanta regler för land-, sjö- och lufttransporter.
  • Arrangemangen kring inresa samordnas och Finland och Förenta staterna avtalar om lämpliga samordnings- och anmälningsförfaranden som bidrar till en flexibel, smidig och säker verksamhet och till den nationella lägesuppfattningen.



  • Ja. Utgångspunkten vid valet av de faciliteter och områden som anges i bilagan till avtalet har varit att stärka Finlands försvar och stödja sig på Försvarsmaktens infrastruktur. 
  • Enligt avtalet ger Finland Förenta staterna obehindrat tillträde till och rätt att använda de överenskomna faciliteterna och områdena för ändamål som anges i avtalet: till exempel för besök, övningar, stödfunktioner, in- och utresa och placering av styrkor och materiel.
  • Faciliteterna och områdena ska i regel användas gemensamt av Finland och Förenta staterna, men parterna har möjlighet att komma överens om exklusiv användning av vissa områden.
  • DCA ger Förenta staterna en möjlighet att investera i utveckling av infrastrukturen i de objekt som anges i bilagan med utgångspunkt i gemensam planering.



  • Finland har ett militärstrategiskt viktigt läge. I bilagan har upptagits militära områden såväl i öst och väst som i söder och norr. Detta ger flexibilitet i samarbetet med Förenta staternas styrkor till exempel i områden där det faller sig naturligt att utveckla övningsverksamheten.
  • Antalet områden kan jämföras med antalet motsvarande områden till exempel i Sverige.
  • DCA innebär nödvändigtvis inte någon snabb förändring i vardagen i dessa områden, men det ger en möjlighet att utveckla samverkan vid behov. 



  • Den sändande statens (till exempel Förenta staternas) styrkor ska följa sin egen lagstiftning i verksamhet som bedrivs inom ramen för avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor (s.k. Nato Sofa). Samtidigt ska den sändande statens styrkor respektera den mottagande statens (till exempel Finlands) lagstiftning.
  • Denna skyldighet att respektera lagstiftningen fastställs separat i DCA.



  • Med stöd av kärnenergilagen är det förbjudet att föra in kärnladdningar till Finland eller att framställa, inneha och spränga sådana. Det är också förbjudet och straffbart att transportera kärnvapen genom Finland. Kärnladdningsbrott har kriminaliserats i strafflagen.
  • I konventionen om förbud mot biologiska vapen och toxinvapen föreskrivs att sådana vapen inte får lagras (eller utvecklas, produceras, förvärvas eller förvaras) på finskt territorium.
  • Även konventionen om förbud mot kemiska vapen förbjuder lagring av sådana vapen.
  • Finland är också part i det så kallade Ottawaavtalet som förbjuder lagring (och produktion och överföring) av truppminor.



  • DCA skiljer sig från Nato Sofa bland annat så att man vid tillämpningen av Nato Sofa alltid ska besluta eller avtala separat om styrkors inresa.
  • DCA skiljer sig från Nato Sofa också så att Nato Sofa behandlar ställningen för Natoländers styrkor när de befinner sig inom ett annat Natolands territorium och frågor med anknytning till detta. Nato Sofa är ett ömsesidigt avtal med bestämmelser som gäller både den sändande och den mottagande staten.
  • DCA behandlar ställningen för Förenta staternas styrkor när de befinner sig inom territoriet för den andra stat som är part i avtalet och frågor med anknytning till detta.



  • Nato Sofa fastställer miniminivån, men i DCA kan man avvika från bestämmelserna i Nato Sofa.



  • Jurisdiktionen över brott som misstänks ha begåtts av medlemmar av Förenta staternas styrkor fördelas mellan Finland och Förenta staterna. På fördelningen av jurisdiktionen tillämpas bestämmelserna i Nato Sofa och i DCA.
  • Bestämmelserna i dessa avtal befriar inte från straffrättsligt ansvar, utan de fastställer hur jurisdiktionen fördelas mellan två stater.
  • I enlighet med DCA avstår Finland i situationer med parallell jurisdiktion enligt Nato Sofa från sin företrädesrätt att utöva jurisdiktion över medlemmar av Förenta staternas styrkor. Finland har rätt att från fall till fall återkalla avståendet från utövande av jurisdiktion i fråga om gärningar som är av särskild betydelse för Finland.
  • Till exempel samhälleligt betydelsefulla brott, sexualbrott eller brott mot liv och hälsa är sådana gärningar i fråga om vilka Finland kan besluta att återta rätten att utöva jurisdiktion. Det är dock alltid fråga om prövning som Finland gör från fall till fall.
  • I de fall där brottsmisstankarna gäller gärningar som begåtts i tjänsten är det i regel Förenta staterna som har rätt att utöva jurisdiktion.



  • Finland och Förenta staterna har genom notväxling bekräftat att Finlands och Förenta staternas regeringar har en samsyn om hur Nato Sofa ska tolkas i Finland när det gäller förpliktelserna i fråga om förbud mot dödsstraff.



  • Avtalet innehåller bestämmelser som hör till området för lagstiftningen, och därför krävs det riksdagens godkännande innan genomförandet av avtalet kan inledas.
  • Beredningen av en regeringsproposition om godkännande av avtalet och om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen inleds efter att avtalet har undertecknats.
  • Riksdagen har regelbundet underrättats om hur förhandlingarna framskrider och om innehållet i förhandlingsresultatet.



  • När Förenta staterna bedriver verksamhet i Finland i enlighet med avtalet ska landet respektera Finlands suveränitet, lagstiftning och internationella åtaganden, också när det gäller lagring av vissa vapentyper på finskt territorium.
  • Samråd, samordning och informationsutbyte ingår som en central del i genomförandet av avtalet.
  • För avtalets centrala bestämmelser och för frågor som gäller införandet av dem utarbetas nationella och bilaterala handlingsmodeller och regleringsdokument som bidrar till ett smidigt genomförande och möjliggör en tillräckligt god lägesbild i samband med genomförandet. Dessa gäller bland annat organisering av säkerheten, förhandslagring och inresa.



  • I synnerhet bestämmelserna om organisering av säkerheten, om gemensamt överenskomna faciliteter och områden, om styrkors inresa och rörlighet och om straffrättslig jurisdiktion (dödsstraff) är av betydelse med tanke på suveränitetsbestämmelserna och de grundläggande fri- och rättigheterna.
  • Riksdagens grundlagsutskott kommer senare att ta ställning till om avtalet ska godkännas med enkel majoritet eller med 2/3 majoritet.
  • Grundlagsutskottets utlåtande om regeringens proposition om Nato Sofa (RP 90/2023 rd) är av betydelse vid bedömningen av DCA:s förhållande till grundlagen.



  • Förenta staterna har avtal om försvarssamarbete med ett flertal Natoländer, men också med andra länder. Avtalens namn och innehåll varierar.
  • Av Natoländerna har Förenta staterna ett likartat DCA med Bulgarien, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Slovakien, Tjeckien, Ungern och Estland. Sverige undertecknade ett DCA den 5 december 2023 och Danmark avslutade nyligen avtalsförhandlingarna.



  • En gemensamt överenskommen tidsenlig ram för verksamheten gör spelreglerna för samarbetet i olika situationer klarare och mer förutsägbara.
  • Avtalet bidrar till samarbetet och Förenta staternas verksamhetsförutsättningar också på regional nivå eftersom landet har förhandlat fram motsvarande avtal med länderna i vårt närområde. Även i detta avseende bildar de nordiska länderna en sammanhängande försvarshelhet.
  • DCA gör det också möjligt att beakta att avtalsleverantörer och entreprenörer (contractors) nuförtiden har en betydande roll i att organisera försvarsmaktens stödfunktioner i Förenta staterna.



  • Förenta staternas stöd till Nato är starkt och partiöverskridande. Samtidigt är det viktigt att alliansen fördelar bördan och att medlemsländerna uppfyller kravet på försvarsanslag på minst 2 procent av BNP och investeringskravet på 20 procent.
  • Vid sidan av Natomedlemskapet har Förenta staterna ingått bilaterala avtal som också bidrar till att genomföra åtagandena enligt artikel 5 i nordatlantiska fördraget.