Tillstånd för fastighetsköp för köpare utanför EU- och EES-området

Från ingången av 2020 behöver köpare som kommer från länder utanför EU- och EES-området tillstånd för fastighetsaffärer i Finland. Här har de viktigaste sakerna sammanställts om tillståndsplikten för fastighetsförvärv fr.o.m. den 1 januari 2020. 

På vilka områden gäller tillståndsplikten?

Tillståndsplikten gäller i hela Finland, med undantag för landskapet Åland. På Åland tillämpas Ålands egen jordförvärvslagstiftning.

Vem behöver tillstånd för fastighetsförvärv?

Tillstånd ska inhämtas när fastigheten förvärvas av någon av följande aktörer:

1. Privatpersoner som inte är medborgare i en EU-medlemsstat eller i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Obs! En person med dubbelt medborgarskap behöver inte förvärva tillstånd, om en av hans eller hennes medborgarskap är medborgarskap i en EU- eller EES-stat.

2. Företag eller andra sammanslutningar med hemort utanför EU- och EES-området.

3. Ett företag eller en annan sammanslutning som har sin hemort inom EU eller EES men där en privatperson eller sammanslutning som nämns i 1 eller 2 punkten äger minst 10 procent eller har motsvarande faktiska inflytande i sammanslutningen.

Vid bedömning av ägande eller inflytande räknas inte separata ägare samman. Det att sammanlagt minst 10 procent av sammanslutningens innehav finns utanför EU- och EES-området medför således inte nödvändigtvis skyldighet att ansöka om tillstånd. Det avgörande är om någon enskild aktör har en sådan ägarandel eller motsvarande faktiska inflytande.

Mer detaljerade bestämmelser om beräkning av inflytande finns i 1 § i lagen.

Obs! Medborgarskap eller hemort för försäljaren eller någon annan överlåtare av en fastighet påverkar inte behovet av tillstånd.

 

Exempel:

1. Köparen är en finländsk privatperson. Tillstånd behövs inte

2. Köparen är en norsk privatperson. Tillstånd behövs inte.

3. Köparen är en privatperson från Indien. Tillstånd behövs.

4. Köparen är ett finländskt aktiebolag som helt och hållet ägs inom EES-området. Tillstånd behövs inte.

5. Köparen är ett tyskt aktiebolag, där 15% av aktierna innehas av ett kanadensiskt aktiebolag och 85% är i tysk ägo. Tillstånd behövs.

6.Köparen är ett tyskt aktiebolag, där 8% av aktierna innehas av ett kanadensiskt aktiebolag, 7% av ett kinesiskt aktiebolag och resterande 85% är i tysk ägo. Utländska innehav räknas inte samman, och ingen enskild aktör utanför EU- och EES-området har i lagen avsett innehav på minst 10% i bolaget. Tillstånd behövs inte.

Obs! Koncernstrukturer och artificiella arrangemang beaktas dock, och därmed kan skyldigheten att ansöka om tillstånd inte kringgås på ett konstlat sätt genom att ägandet delas upp mellan flera formellt åtskilda ägare eller genom innehavskedjor. Tillstånd behövs alltid, om en enskild aktör utanför EU- och EES-området har ett faktiskt inflytande som motsvarar 10% av innehavet i den sammanslutning som förvärvar fastigheten.

Försvarsministeriet kan dessutom kräva att tillstånd söks, om det är uppenbart att fastigheten har förvärvats för någon annans räkning i syfte att kringgå skyldigheten att ansöka om tillstånd.


När träder tillståndsplikten i kraft?

Tillståndsplikten gäller fastighetsaffärer som fastställs den 1 januari 2020 eller därefter.


Behövs tillstånd för förvärv av en bostadsaktie eller hyra av en fastighet?

Nej. Tillstånd behövs endast för förvärv av en fastighet. Med förvärv av fastighet avses en sådan rättshandling genom vilken äganderätten till en fastighet eller en kvotdel eller ett outbrutet område av en fastighet överlåts till någon annan.


I vilket skede ska tillstånd sökas?

Tillstånd söks i ett så tidigt skede som möjligt när föremålet för fastighetsköpet är klart.


Annulleras fastighetsaffären om tillstånd inte beviljas?

Inte automatiskt. Beviljande eller avslag på ansökan om tillstånd påverkar inte i sig fastighetsaffären eller beviljandet av lagfart.

Om en fastighetsaffär har bestyrkts trots att tillstånd har förvägrats eller innan ansökan om tillstånd har avslagits, ska köparen sälja eller på annat sätt överlåta fastigheten vidare inom ett år. Tidsfristen räknas från det att beslutet om avslag på ansökan om tillstånd har vunnit laga kraft. Om köparen inte själv överlåter fastigheten inom ett år, säljer myndigheterna fastigheten genom exekutiv auktion eller någon annan motsvarande metod. Länk till arbets- och näringsministeriets webbplats


Behövs det ett separat tillstånd för varje fastighet?

Tillståndet är fastighetsspecifikt, dvs. ett separat tillstånd ska sökas för varje fastighet som förvärvas.

Även ett negativt tillståndsbeslut är fastighetsspecifikt och hindrar inte nödvändigtvis samma person eller sammanslutning från att förvärva någon annan fastighet i Finland. 


Till vem ska tillståndsansökningarna sändas?

Tillståndsansökningarna lämnas in elektroniskt till försvarsministeriet.


Vilka uppgifter ska anges i tillståndsansökan?

I tillståndsansökan ska bl.a. anges parterna i affären och fastighetens avsedda användningsändamål. Försvarsministeriet har dessutom rätt att vid behov begära ytterligare upplysningar av den som ansöker om tillstånd.

Försvarsministeriet utfärdar närmare anvisningar om ansökan om tillstånd när ikraftträdandet av lagen närmar sig.


På vilka språk kan tillståndsansökan göras?

Ansökan om tillstånd kan lämnas på finska eller svenska. Beslutet ges på landets officiella språk, på finska eller på svenska.


Hur länge räcker behandlingen av tillståndsansökningarna?

Avsikten är att ansökningarna ska behandlas inom 3 månader.

Hur mycket kostar det att ansöka om tillstånd?

För tillståndsansökan tas det ut en handläggningsavgift som ska betalas innan ansökan behandlas. Avgiften fastställs i slutet av 2019. Avgiften tas ut oberoende av tillståndsärendets utgång och återbetalas inte även om tillstånd förvägras.


Kan ett negativt tillståndsbeslut överklagas?

Omprövning i tillståndsbeslutet får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen.


Ytterligare information och länkar till lagarna

Lagarna om säkerställande av den nationella säkerheten i områdesanvändningen och i fastighetsinnehav träder i kraft den 1 januari 2020. Lagarna gör det möjligt att bättre än för närvarande beakta den nationella säkerheten vid fastighetsköp och planering av områdesanvändningen.

Lagstiftningshelheten omfattar sammanlagt åtta lagar:

1. Lag om tillståndsplikt för vissa fastighetsförvärv

2. Lag om statens förköpsrätt inom vissa områden

3. Lag om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter för säkerställande av den nationella säkerheten

4. Lag om ändring av markanvändnings- och bygglagen

5. Lag om ändring av 12 kap. 2 § i jordabalken

6. Lag om ändring av 6 § i lagen om köpvittnen

7. Lag om ändring av 6 § i lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster

8. Lag om ändring av lagen om köpeskillingsregister över fastigheter

 

Statens förköpsrätt

Den nya lagen om statens förköpsrätt träder i kraft den 1 januari 2020. Enligt lagen har staten förköpsrätt i fråga om fastighetsaffärer som sker i den omedelbara närheten av strategiska objekt. Om staten utnyttjar sin förköpsrätt, blir den förvärvare av fastigheten i stället för köparen på de villkor som överenskommits i köpebrevet.

Eftersom statens förköpsrätt endast gäller i strikt avgränsade områden inverkar den på en mycket liten del av fastighetshandeln i Finland. Om den fastighet som är föremål för köp är belägen inom området för förköpsrätten, beviljas lagfart på fastighetens förvärv först när den tidsfrist på tre månader som föreskrivits för utövande av förköpsrätten har löpt ut eller staten har meddelat att den inte utnyttjar sin förköpsrätt. Till sina rättsverkningar och förfaranden fungerar statens förköpsrätt också till övriga delar på samma sätt som kommunens förköpsrätt, som gällt sedan 1970-talet.

Fastighetsägaren kan om hen så önskar före överlåtelsen av en fastighet be om förhandsbesked av försvarsministeriet om huruvida staten ämnar utnyttja sin förköpsrätt. För begäran om förhandsbesked tas det ut en avgift, och staten är inte skyldig att lämna det begärda förhandsbeskedet.

 

Tillämpningsområdet för statens förköpsrätt

Staten har förköpsrätt till fastigheter som helt eller delvis är belägna

1) i områden som i en landskapsplan, en generalplan eller en detaljplan anvisats för Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets behov eller på högst 500 meters avstånd från ett sådant område,

2) på högst 1 000 meters avstånd från sådana signalstationer, radarstationer, flygplatser eller hamnar eller motsvarande mindre objekt som betjänar Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets sjötrafik eller luftfart under normala förhållanden, vid störningar under normala förhållanden eller i undantagsförhållanden, 

3) på högst 500 meters avstånd från andra fastigheter som används av Försvarsmakten eller Gränsbevakningsväsendet än de som avses i 1 och 2 punkten och där det krävs ett skyddsområde för tryggande av den verksamhet som bedrivs.

Statens förköpsrätt gäller inte i landskapet Åland.

Lag om statens förköpsrätt inom vissa områden


Poutapilvi web design - P4 - julkaisujärjestelmä