2016
Försvarsbudgeten följer riktlinjerna i regeringsprogrammet
Försvarsbudgeten för 2017, som stämmer överens med regeringens budgetproposition, innehåller den anslagsökning till försvaret som nämns i regeringsprogrammet. För pågående år har försvaret beviljats 50 miljoner euro och det beloppet höjs till 80 miljoner euro för år 2017. Beloppet av inbesparingarna i omkostnaderna enligt regeringsprogrammet och de bestående inbesparingar i omkostnaderna som man kom överens om under föregående riksdagsperiod, ökar i motsvarande grad under försvarsministeriets huvudtitel med cirka 12 miljoner euro jämfört med år 2016. Vidare minskar konkurrenskraftsavtalet förvaltningsområdes omkostnadsanslag med cirka 26 miljoner euro.
Förutsättningarna för den allmänna värnplikten tryggas
Försvarsmakten upprätthåller och utvecklar det territoriella försvarssystemet, som omfattar hela landet, samt den allmänna värnplikten som försvarets baslösningar. Försvarsförmågan baserar sig på försvarssystemets kapaciteter samt på det stöd som kan fås genom nationellt och internationellt samarbete.
Försvarsmaktens handlingsberedskap utvecklas på det sätt som omgivningen förutsätter. Förutsättningarna för den allmänna värnplikten tryggas. Hela den tjänstedugliga manliga ålderklassen utbildas. Antalet terrängdygn för beväringarna och antalet repetitionsövningar för reserven hålls på samma nivå som år 2016. Också antalet flygtimmar och fartygsdygn hålls på nivån år 2016.
Utgifternas sammanlagda belopp sjunker jämfört med i år
Försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås få anslag på 2 824 miljoner euro. Av dessa är 2 460 miljoner euro utgifter som ingår i anslagsramen och 364 miljoner euro mervärdesskatteutgifter utanför ramen.
Det totala utgiftsbeloppet är 62 miljoner euro lägre än i den ordinarie budgeten för 2016. Detta beror huvudsakligen på att budgeten för 2016 innehöll en betydande mängd utgifter för materielanskaffningar, som skjutits upp från åren 2013–2015 till 2016 för att finansieringen och anskaffningarnas leveranstider bättre skulle motsvara varandra. Också de anslagsminskningar som beror på konkurrenskraftsavtalet och övriga nedskärningar i omkostnadsanslagen minskar det totala utgiftsbeloppet år 2017.
Andelen utgifter under försvarsministeriets huvudtitel år 2017 utgör 1,31 % (år 2016: 1,37 %) av den prognosticerade bruttonationalprodukten. Andelen anslag under försvarsministeriets huvudtitel utgör 5,1 % (år 2016: 5,3 %) av samtliga anslag i statsbudgeten.
Över en tredjedel av det militära försvarets anslag går till den materiella beredskapen
Av anslagen för det militära försvaret (utan mervärdesskatteutgifter) används cirka 914 miljoner euro (38 %) för materiell beredskap. Försvarsmaterielanskaffningarnas andel av dessa är 480 miljoner euro. Av försvarsmaktens omkostnadsanslag har cirka 434 miljoner euro dessutom planerats för materielunderhåll och utrustning av trupperna.
Inom landsförsvaret utvecklas de territoriella och operativa truppernas eldkraft, skydd och rörlighet samt upprätthålls de operativa truppernas prestationsförmåga. Inom sjöförsvaret utvecklas förmågan att trygga sjöförbindelserna, minröjningsförmågan och kusttruppernas rörlighet. Inom luftförsvaret upprätthålls luftvärnets och Hornet-systemets prestationsförmåga. Försvarsmakten fortgår också med de projekt som inleddes år 2015 och som syftar till att ersätta flygvapnets och marinens strategiska kapaciteter som tas ur bruk på 2020-talet.
Försvarsbudgeten innehåller tre nya beställningsfullmakter
Utgifterna i den beställningsfullmakt på 519 miljoner euro som föreslås för försvarsmaterielanskaffningar blir aktuella åren 2017–2025. Med beställningsfullmakten fortsätter man bl.a. att utveckla de territoriella truppernas prestationsförmåga i fråga om bruket av eld, eldkraft, ledning, pansarvärn och rörlighet. De projekt som ska trygga den resterande livslängden för Hornet- och Hawk-flygmaterielen fortgår och den ammunition som behövs vid utbildandet av värnpliktiga samt inhemsk ammunition för artilleri och granatkastare skaffas.
En beställningsfullmakt på 181 miljoner euro föreslås för försvarsmaktens omkostnader och syftet med den är att skaffa bl.a. fordon, reservdelar samt tjänster för service och underhåll av materiel. Utgifterna i beställningsfullmakten blir aktuella åren 2017–2020.
För ett utbildningssystem som ersätter flygvapnets Vinka-utbildning och för anskaffning av tjänster för underhåll och flygutbildning föreslås en beställningsfullmakt på 32 miljoner euro. Utgifterna blir aktuella åren 2017–2024.
Den militära krishanteringens tyngdpunkt i Libanon, Irak och Afghanistan
För den militära krishanteringens materiel- och förvaltningsutgifter föreslås 47 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 10 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för år 2016. Ökningen beror huvudsakligen på en utbildningsinsats i Irak.
Underhållskostnaderna för de finska krishanteringstrupperna (38 milj. euro) ingår under utrikesministeriets huvudtitel. Den planerade sammanlagda styrkan i de finska krishanteringstruppernas olika insatser, huvudsakligen i Libanon, Irak och Afghanistan, kommer enligt dagens uppskattning att uppgå till cirka 400 årsverken.
Ytterligare upplysningar ges vid försvarsministeriet av:
Kanslichef Jukka Juusti, tfn 160 88101
Överdirektör Teemu Penttilä, tfn 0295 140 200
Konsultativ tjänsteman Timo Rivinoja, tfn 0295 140 221