I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister
som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 400/2019 rd undertecknat av riksdagsledamot
Pauli Kiuru /saml:
Hur många beväringar blir årligen tvungna att avbryta sin tjänstgöring på grund av problem
med inomhusluften,
hur många beväringar besväras av symtom så till den grad att de upplever att hälsan
har försämrats och/eller att de måste medicineras under tjänstgöringen,
hur många beväringar får en bestående sjukdom i andningsorganen under tjänstgöringstiden
som inte blir bättre efter hemförlovningen,
i vilken omfattning försämrar problemet arbetshälsan hos stampersonalen, och hur har eventuella
problem åtgärdats?
En enkät utförd av Yle visar att upplevelsen av problem med inomhusluften var störst i Jägarbrigaden,
Karelska brigaden och Pansarbrigaden. Har Senatsfastigheter statistiska referensdata
per truppförband och byggnader, och
följande har införts i regeringsprogrammet: "Inom Senatsfastigheter ska ett dotteraffärsverk,
Försvarsfastigheter, inrättas." Är det realistiskt att förvänta sig att reformen även ger bättre
lösningar på problemen med inomhusluften i de byggnader som används av Försvarsmakten?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Försvarsmakten strävar efter att verksamhetslokalerna i dess användning är lämpliga för användningssyftet,
trygga för användarna och sunda. Det ligger i både försvarsmaktens, beväringarnas
och personalens intresse att varken lokalerna eller förhållandena medför sanitära olägenheter.
Man strävar framför allt med förebyggande åtgärder efter att uppnå detta, bland annat genom
god fastighetsskötsel, städning och genom att årligen låta utföra underhållsbesiktningar
med fokus på de lokaler som beväringarna och personalen oavbrutet använder, som exempelvis
kasernerna. På basis av dessa besiktningar kan ett långsiktigt underhållsprogram inriktas på relevanta
objekt. Reparationer utförs också proaktivt.

Experter kontrollerar och analyserar kvaliteten på inomhusluften i lokalerna fortlöpande. Om
det på basis av undersökningarna finns skäl att misstänka mer omfattande strukturella problem
utför man de undersökningar som krävs för adekvat inriktning av iståndsättningsåtgärder. Man
strävar efter att förbättra samarbetet mellan de parter som äger, sköter eller använder fastigheterna.
Verksamhetsmodellen har utvecklats genom att förbättra responstider och förutseende visavi
åtgärder.

Det kan finnas många orsaker till dålig inomhusluft. Allmänna orsaker är otillräcklig ventilation
eller att den inte fungerar, orenlighet, dammighet, mikrober från uteluft och pollenkorn. Endast
vissa inomhusluftproblem härrör från fuktskador i byggnader eller lokaler, eller från mögel eller
andra mikrober i konstruktionerna.

Försvarsmakten har inte någon statistik över hur många beväringar som årligen blir tvungna att
avbryta sin tjänstgöring på grund av problem med inomhusluften, Hos några förvaltningsenheter
strävar hälsostationen på garnisonen efter att följa läget, men ingen riksomfattande information
samlas in.

Försvarsmaktens register eller patientdatasystem hos sanitetsunderhållet saknar data om hur
många beväringar besväras av symtom så till den grad att de upplever att hälsan har försämrats
och/eller att de måste medicineras under tjänstgöringen, eftersom det inte finns någon diagnoskod
för ”inomhusluftproblem”. Symtomen och olägenheterna visavi inomhusluftproblemen
är inte specifika. Det går inte att utifrån symtomen härleda upphovet eller upphoven, som oftast
är flera.

Man måste även ta hänsyn till att de som redan är allergiker får allt fler symtom av en hel del
yttre faktorer i miljön. Allergiska symtom ökar också under säsonger för pollen och gatudamm.
Olika patogener samt partiklar och föroreningar i ute- eller inomhusluften medför antingen i sig
eller tillsammans en likadan sjukdomsbild, och det är än så länge medicinskt omöjligt att hitta
en entydig orsak till en persons symtom. Infektioner i de övre luftvägarna är vanliga i garnisonerna,
främst under vintersäsongen. Detta förklaras med att beväringarna kommer från olika håll
i Finland och att de inkvarteras i stugor med flera personer, och då sprids olika patogener lättare
än normalt. Stressen under tjänstgöringstiden sänker motståndskraften. Infektionerna ovan och
deras symtom klassificeras med samma diagnoskoder som vid symtom från inomhusluft.

Nedan ges statistik över de som avbrutit tjänstgöringen på grund av sjukdomar i andningsorganen.
Om beväringstjänstgöringen avbryts på hälsomässiga grunder sker det mestadels under de
första veckorna.

 År 2017 avbröt 240 beväringar tjänstgöringen på grund av sjukdomar i andningsorganen.
Detta är 8,4 procent av alla som avbröt tjänstgöringen (och cirka
1 procent av alla som inledde tjänstgöringen)
 År 2016 avbröt 211 beväringar, det vill säga 7,1 procent av de som avbröt och
0,8 procent av de som inledde tjänstgöringen.
 År 2015 avbröt 197 beväringar, det vill säga 7,0 procent av de som avbröt och
0,8 procent av de som inledde tjänstgöringen.


I den allmänna enkäten om beväringstjänsten frågar man för närvarande inte efter hur många beväringar
besväras av symtom så till den grad att de upplever att hälsan har försämrats. Det är
inte möjligt att enbart med försvarsmaktens åtgärder inom sanitetsunderhållet utreda de bestående
sjukdomar i andningsorganen som inte botas efter hemförlovningen. När man räknar de
astmabesvär (eller andra sjukdomar i andningsorganen) som konstaterats under beväringstiden
bör man även beakta att tämligen många astmatiker under tjänstgöringstiden de facto är ”gamla
astmatiker”, det vill säga vid en noggrannare intervju framgår det att astmasymtomen har framträtt
till exempel i daghemsåldern. Man bör också beakta att unga vuxna är i ett livsskede då det
är vanligt att man får en astmadiagnos, oberoende av om personen tjänstgör eller inte.

Orsakssambandet mellan inomhusluften och en astmadiagnos måste också granskas kritiskt med
att man jämför riskfaktorer för astma. Beväringstjänstgöringen kan avbrytas på hälsomässiga
grunder om den på grund av sjukdom, besvär eller skada inte kan genomföras tryggt. De hälsomässiga
kriterierna fastställs enligt sjukdomsklassifikationen ICD-10 där olika riskfaktorer med
eventuell inverkan på hälsotillståndet inte statistikförs. I behandlingsrekommendationerna för
god medicinsk praxis anser man att allvarliga inomhusluftproblem är en riskfaktor för symtom i
luftvägarna.

Det är lika svårt som för beväringarnas del att för stampersonalen att ge någon exakt statistik
över i vilken omfattning problemet försämrar arbetshälsan. Försvarsmakten tillämpar en process
som följer rekommendationerna för god medicinsk praxis, vad gäller undersökningar av inomhusluft
och vården av patienter med symtom som har samband med inomhusluftproblem.

Det har regelbundet gjorts undersökningar av inomhusluften i olika garnisoner. Senatsfastigheter
och Byggverket låter utföra undersökningar ifall misstankar om inomhusluftproblem har
uppstått. Även kommunala hälsoskyddsmyndigheter har gjort inspektionsbesök på platserna.

De nationella behandlingsrekommendationerna för god medicinsk praxis förutsätter att man inte
ska ta ställning till hurdan roll inomhusluften har för en patients symtom eller sjukdom utan ett
utlåtande avseende undersökningar av byggnadens skick. I behandlingsrekommendationerna
konstateras det att det inte finns någon medicinsk metod för att binda en patients symtom eller
sjukdom till en viss typ av inomhusluft, men indicier har framförts för att fuktskador i byggnader
kan ha samband med olika sjukdomar eller symtom. Försvarsmakten följer principen att
ingen inkvarteras i lokaler som äventyrar hälsan om undersökningar av skicket och inomhusluften
i dem visar att de är sådana. Om det upptäcks problem i lokaler undersöks och repareras de
och vid behov begränsas användningen av dem.

Beväringarna och personalen uppmuntras att rapportera brister eller problem som de upptäcker.
Anmälda problem utreds i samråd såväl med försvarsmaktens egna som med externa experter,
och vid behov med hälso- eller arbetarskyddsmyndigheterna. Om det i en byggnad eller ett enskilt
rum observeras en uppenbar och allvarlig sanitär olägenhet förhindras exponering genom
att flytta personalen till andra lokaler, eller med andra lösningar, till exempel distansarbete.

Försvarsmakten tar misstankar om sanitära olägenheter på allvar. Om en beväring eller en person
inom försvarsmaktens personal upplever hälsosymptom, ska hen uppsöka garnisonens hälsostation
eller företagshälsovård för att utreda symtomen och eventuella vårdbehov.

Sedan år 2016 har rapporter visavi inomhusluften insamlats systematiskt och före den 19 december
2019 hade det getts 254 rapporter. Tre av dem har gällt lokaler som Jägarbrigaden använder,
sex i Pansarbrigadens användning medan Karelska brigaden inte har rapporterat en
enda. Mer utmaningar än hos truppförbanden ovan har observerats i bland annat Birkaland
(SATLSTO), Pansio (RLAIV) och Obbnäs (RPR).

Praxis numera är att man reagerar inom 24 timmar på observationer eller rapporter om inomhusluft
från användarna, och avtalar om inspektion av luften. Vid inspektionen inspekteras lokalerna
sensoriskt i samarbete mellan experter och användarna. Utifrån observationerna utför man
alla nödvändiga korrigerande åtgärder med underhållsmetoder. Om åtgärderna inte är tillräckliga
för att förbättra användarens upplevelse av inomhusluften fortsätter processen med att en
arbetsgrupp för inomhusluft inrättas, samt med noggrannare undersökningar och de åtgärder
som rekommenderas.

Försvarsfastigheter strävar efter att kunna betjäna behoven för försvarsmakten bättre än tidigare
genom att minska och klargöra gränssnittet för ansvaret mellan olika aktörer och stärka det strategiska
partnerskapet mellan försvarsförvaltningen och de aktörer som ansvarar för statens verksamhetslokaler
och lokalförvaltning. I praktiken innebär detta att en modell för ”service över en
disk” inrättas inom Försvarsfastigheter.

Inrättandet av Försvarsfastigheter är också ägnat att åstadkomma synergiska och ekonomiska
fördelar, som möjliggör bättre satsningar än nu på problematiska förhållanden. Försvarsfastigheter
kommer att ta i bruk en modell med totalhyra som täcker både kapitalhyran och underhållet.
Med modellen strävar man efter att säkerställa tillräckligt underhåll av fastigheterna, centralisering
av hanteringen av riskerna med fastigheterna, relevanta investeringar och effektivt utnyttjande
under fastigheternas livscykel. En centraliserad verksamhetsmodell möjliggör även
stark fastighetskompetens och specialisering. Det är realistiskt att förvänta sig att åtgärderna
ovan även medför ändringar i hur man löser inomhusluftproblem i de byggnader som försvarsmakten
använder.

Redan i nuläget står inomhusförhållandena i centrum för den nya strategin hos Senatsfastigheter,
med fokus på framförhållning, snabb reaktioner och en lösningsorienterad diskussionsatmosfär.
Investeringarna för att förbättra inomhusförhållanden samt anslagen för underhållet har
ökat de senaste fyra åren med totalt 250 miljoner euro.

Helsingfors den 14 januari 2020

Försvarsminister Antti Kaikkonen