Skriftliga spörsmål
Försvarsministerns svar på riksdagsledamot Mikko Savolas/cent skriftliga spörsmål SSS 113/2023 rd
Svar på skriftligt spörsmål om nuläget och framtiden för primär flygutbildning och utbildning med övningsjaktplan i Finlands flygvapen
Till riksdagens talman
I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 113/2023 rd undertecknat av riksdagsledamot Mikko Savola /cent:
Förbinder sig regeringen till att finska Flygvapens nybörjarflygutbildning och utbildning med övningsjaktplan även i fortsättningen ordnas i Finland med nationell materiel och kompetens, även om man samarbetar med Nato-allierade och, om regeringen förbinder sig till att ordna dessa utbildningar i Finland, vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att rätta till den nuvarande situationen så att den är ändamålsenlig?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
Finska Flygvapnet har haft beklagliga tekniska utmaningar med utbildningsmaterielen, vilket de som framfört spörsmålet noggrant har lagt märke till. Syftet med upphandlingen av utbildningsflygplan av typen Grob G 115 som ersatte Vinka-utbildningsmaterielen, som kommit till slutet av sin livscykel, var att trygga den flygplansmateriel som Flygvapnets nybörjar- och grundflygutbildning kräver för minst 20 år. I upphandlingen beslöt man att skaffa begagnad flygplansmateriel och modifiera den i hemlandet. Cirka hälften av det upphandlade antalet flygplan kommer att ha modifierats före utgången av 2023. Utmaningarna i samband med driftsättningen, som huvudsakligen beror på reparationsbehov i maskinens konstruktioner, har försämrat Grob G 115-materielens användbarhet. Flygvapnet har på grund av detta varit tvunget att anpassa grundflygutbildningen under de första åren av driftsättningen.
Det ökade antalet modifierade Grob-plan och den förbättrade användbarheten gör det dock möjligt att enligt Flygvapnets nuvarande plan återgå till det normala under åren 2024–2025. Avsikten är att materielen även i fortsättningen används i utbildningen av elever och kadetter vid flygreservofficerskurserna innan de övergår till övningsjaktplanen av typen Hawk.
Flygvapnet arbetar för att fullt återställa Hawk-materielen för flygtjänst. Flygplanets system uppdateras och reservdelsreserven kompletteras för att trygga användbarheten. På grund av Hawk-materielens långa livscykel måste man beakta kostnaderna för den återstående livscykeln och eventuella användbarhetsrisker.
Underhåll och modifieringar av flygvapnets flygutbildningsmateriel har genomförts i nära samarbete med den strategiska partnern Patria. Dessutom ansvarar Insta för underhållet och utvecklingen av enskilda system. Driftsunderhållet av Grob G 115-materielen och modifieringen av Grob-planen samt Hawk-planen genomförs i sin helhet av Patria. Driftsunderhållet genomförs både inom Flygvapnet och vid Patria.
Tidtabellerna för underhåll och modifiering av flygplansmaterielen har inte helt förverkligats enligt de tidtabeller som man överenskommit med Patria, vilket har påverkat genomförandet av Flygvapnets flygutbildning. Flygplanens användningsgrad är tidvis låg och genomloppstiderna för underhåll har blivit längre. Dessutom har kostnadsnivån stigit betydligt, vilket orsakar utmaningar i dimensioneringen av omkostnaderna i den operativa verksamheten.
Flygvapnets bedömning är att Grob G 115-materielens utmaningar kan lösas och att nybörjarflygutbildningen kan genomföras som planerat under materielens återstående livscykel. Flygvapnet strävar i samarbete med sina partner efter att säkerställa att materielen kan användas för att trygga nybörjarflygutbildningen.
Flygvapnet planerar att använda sin Hawk-materiel fram till slutet av 2030-talet. Antalet flygplanskroppar och de flygtimmar som kropparna möjliggör skapar goda förutsättningar för verkställandet av planen. För att Hawk-planen ska kunna användas fram till slutet av 2030-talet krävs dock en modifiering av avioniksystemen som genomförs 2025–2028 samt anskaffning av delar som förbrukas vid drift. Flygvapnet utreder för närvarande olika genomförandealternativ för modifieringen av avioniksystemen tillsammans med strategiska partner.
Flygvapnet kartlägger möjligheterna till internationellt samarbete inom flygutbildningen. Tre norska flygelever har nyligen inlett flygutbildningen i Finland. Genom småskaligt internationellt utbildningssamarbete skaffar man sig också erfarenheter för den kommande F35-åldern. Flygvapnet granskar konsekvenserna av den framtida flygutbildningen och slutet av HW-materielens livscykel som en del av Försvarsmaktens strategiska planering i början av 2030-talet.
Försvarsministeriet är nöjt med den omfattande utredningen man erhållit av Flygvapnet i denna viktiga fråga som behandlas samt med att Flygvapnets nybörjarutbildning och utbildning med övningsjaktplan kan fortsätta, trots tekniska utmaningar, på ett planmässigt och högklassigt sätt i Finland. Det finns inga omständigheter som det i detta skede är ändamålsenligt att regeringen ingriper i.
Helsingfors 24.10.2023
Försvarsminister Antti Häkkänen