I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 159/2021 rd undertecknat av riksdagsledamot Juha Mäenpää /saf: 

kommer upphandlingarna att verkställas genom ett förfarande med direkt upphandling som stöder arbete, eller genom öppen konkurrensutsättning i hela Europa, 

på vilka faktorer bygger regeringens upphandlingsbeslut och hur har man vid beredningen analyserat dess inverkan på sysselsättningen, försörjningsberedskapen och på upphandlingens pris, 

har regeringen tagit de ekonomiska effekterna av coronaepidemin i beaktande och beaktat dem i beredningen av upphandlingen och 

Offentliga upphandlingar kan ses som ett medel och verktyg för näringspolitiken för att uppnå till exempel konkurrenspolitiska, utbildningspolitiska, innovationspolitiska och i kombination med företagsstöd även ekonomiska, sociala eller ekologiska mål. Upphandlingslagstiftningen fastställer dock samtidigt bestämmelser om konkurrensutsättning vid statlig upphandling och man kan inte avvika från dem, till exempel pga. sysselsättningsskäl. 

Försvarsmaktens upphandlingar regleras, beroende på föremålet för dem, antingen av lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016, nedan upphandlingslagen) eller av lagen om offentlig försvars- och säkerhetsupphandling (1531/2011, nedan PUTU-lagen). Huvudprincipen i vardera lagen är att upphandlingar konkurrensutsätts. Direkt upphandling är ett undantag från denna princip. Grunderna för direkt upphandling förtecknas uttömmande i lagarna. Varken nationalitet, regionalt läge eller sysselsättning är lagliga grunder för att styra en upphandling till en viss leverantör eller aktör och dessa faktorer får inte heller annars beaktas när beslut om upphandlingar fattas. Till exempel enligt 2 § i upphandlingslagen är ändamålet med den att effektivisera användningen av allmänna medel samt garantera lika möjligheter för företag och andra sammanslutningar att delta i anbudsförfaranden för offentlig upphandling. Enligt 3 § i lagen ska den upphandlande enheten behandla deltagare i upphandlingsförfaranden och andra leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt förfara öppet och med beaktande av proportionalitetskraven. 

Upphandlingen av försvarsmaktens lastbilar har sedan 2017 skett genom ett ramavtal hos Hansel Ab. Det nuvarande ramavtalet upphör 30.4.2021. Före 2017 köptes lastbilarna genom egna konkurrensutsättningar hos försvarsmakten. Dessa tidigare konkurrensutsättningar och upphandlingar har behandlats av min föregångare Carl Haglund i hans svar på det skriftliga spörsmålet 37/2013 rd. Det nya ramavtalet är under beredning på Hansel Ab och försvarsmakten har tillsammans med elva andra statliga och kommunala upphandlande enheter anslutit sig till det. 

För försvarsmakten har man inom det nya ramavtalet redan planerat för upphandling av lastbilar, som är lämpliga för basuppgifter inom underhållet, närmast för transport av containers under att befintligt vägnät utnyttjas. Eftersom lastbilarna under upphandling är civila fordon, ska upphandlingslagen tillämpas på detta. Varken att lastbilarna målas i försvarsmaktens färger eller ens andra ringa ändringar på dem som att montera speciallampor gör dem till försvarsmateriel enligt PTUlagen. För att lastbilarna i fråga ska kunna ses som försvarsmateriel borde de vara speciellt planerade för eller anpassade till militär användning, de borde således till konstruktionen och egenskaperna väsentligt skilja sig från lastbilar i civil användning. 

Försörjningsberedskap är okänd i upphandlingslagen som grund för direktupphandling. Visavi den militära försörjningsberedskapen är det inte väsentligt för lastbilar att de kan tillverkas i hemlandet, utan det väsentliga är att det finns ett befintligt servicenät – i synnerhet för de fordon som i kristid tas ur den civila fordonsparken. 

I fråga om lastbilar har lösningen med Hansel som upphandlingskanal gagnat försvarsmakten. Försvarsmakten har bl.a. deltagit i Hansels tekniska dialoger med leverantörskandidaterna före den egentliga konkurrensutsättningen. Detta har möjliggjort att försvarsmaktens behov beaktas i ramavtalet. Ett ramavtal där behoven för aktörerna i den statliga och kommunala sektorn samlas ger volymmässiga fördelar. Minikonkurrensutsättningarna inom ramavtalet gör upphandlingsoch leveransprocessen snabbare, och möjligt att märkesspektret inte växer för mycket. Det sistnämnda gör att utbildningen av beväringar blir lättare. 

Jag delar er motiverade oro över att kompetensen och livsdugligheten inom den inhemska försvarsindustrin även måste kunna tryggas under coronapandemin och efteråt. Som vi vet så har den inhemska försvarsindustrin en viktig roll för servicen och underhållet av många, för försvarsmakten kritiska vapensystem samt därigenom även en central roll när det gäller att säkra den militära försörjningsberedskapen. Detta framgår av bl.a. statsrådets principbeslut av 2016 om tryggande av den teknologiska industriella grunden för Finlands försvar, dvs. Suomen pu- olustuksen teknologisen ja teollisen perustan turvaamisesta. Principbeslutet förtecknar de prestationsområden som är kritiska för det nationella försvaret, samt teknologiska områden där Finland under alla förhållanden ska bevara relevant teknologisk kompetens, kontrollen över livstiden av system, produktion, forskning och utveckling, planering, förmåga för integration, service, underhåll samt att reparera skador. Då den utdragna coronapandemin och perioden av ekonomisk nedgång som den orsakar är ägnad att äventyra förmågan hos den inhemska försvarsindustrin att upprätthålla kompetensen ovan, gav försvarsministeriet redan i april 2020 huvudstaben ett styrbrev om vilka åtgärder som borde vidtas för att trygga den teknologiska och industriella grunden för Finlands försvar under undantagsförhållandena pga. coronaepidemin och efteråt. Styrbrevet gäller upphandlingar inom tillämpningsområdet för PUTU-lagen och beaktande av försörjningsberedskapen i dem.

Sisu-Auto Oy tillverkar utöver civila lastbilar även GTP 4x4 fordon, som uttryckligen planerats för militärt bruk. Försvarsmakten har upphandlat fyra sådana fordon till testning. Efter testperioden, som startade i februari 2021 och upphör i juli 2022, kan lämpligheten av GTP 4x4 fordonen för användning vid krishantering och i hemlandet bedömas. 

Helsingfors 9.4.2021 

Försvarsminister Antti Kaikkonen