Skriftliga spörsmål
Försvarsministers svar på riksdagsledamot Sinuhe Wallinheimos/saml m.fl. skriftliga spörsmål SSS 181/2022 rd
Svar på skriftligt spörsmål SSS 181/2022 rd
Svar på skriftligt spörsmål om tillämpning av expropriationspraxis i fråga om fastigheter som är viktiga med tanke på den nationella säkerheten
Till riksdagens talman
I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 181/2022 rd undertecknat av riksdagsledamot Sinuhe Wallinheimo/saml m.fl.:
Vilka åtgärder har regeringen vidtagit i fråga om sådana fastigheter som är viktiga med tanke på den nationella säkerheten och som till följd av Rysslands krig i Ukraina har hamnat i en oklar situation,
är den nuvarande lagstiftningen i Finland tillräcklig för att man med den ska kunna ingripa i situationen för de fastigheter som är centrala med tanke på den nationella säkerheten och de bolag som äger fastigheter och
är det med stöd av den nuvarande lagstiftningen möjligt att tillräckligt effektivt ingripa också i situationer där en person som är föremål för internationella sanktionsbeslut äger en fastighet eller en del av ett bolag som besitter fastigheten och på så sätt utgör en problematisk situation med tanke på den nationella säkerheten?
Som svar på denna fråga anför jag följande:
Lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter för säkerställande av den nationella säkerheten har varit i kraft sedan den 1 januari 2020. Denna lag tillämpas på inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter i syfte att trygga landets försvar, den territoriella integriteten, den inre säkerheten, ledningen av staten, gränssäkerheten, gränskontrollen, försörjningsberedskapen, funktionen hos den infrastruktur som är nödvändig för samhället eller något annat med dessa jämförbart samhälleligt intresse. Det ministerium till vars ansvarsområde det hör att trygga ovan nämnda intresse bereder inlösningsbeslutet.
Den gällande lagstiftningen räcker till för att ingripa i fastighetsinnehav som direkt äventyrar den nationella säkerheten. Lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter för säkerställande av den nationella säkerheten kan i princip tillämpas också på fastigheter som ägs av personer eller företag som är föremål för ekonomiska sanktioner, om detta anses vara nödvändigt för säkerställande av den nationella säkerheten. Det är dock inte möjligt att inlösa fastigheterna för att fortsätta den ekonomiska verksamheten.
Situationen är utmanande för vissa fastigheter i Finland på grund av de motåtgärder som EU har vidtagit med anledning av det angrepp som Ryssland inlett mot Ukraina. Sanktionerna är avsedda att användas som påtryckningsmedel för att ändra på oönskad verksamhet, men de är inte straffrättsliga straff. Detta innebär att äganderätten i princip inte överförs när personer listas och deras tillgångar fryses, men den ekonomiska nyttan av egendomen blir outnyttjad. Till följd av sanktionerna har ägarstrukturerna i vissa fastigheter blivit oklara eller på grund av sanktionerna är det inte längre möjligt att bedriva affärsverksamhet på fastigheten eller att på något annat sätt utnyttja den för det ursprungliga ändamålet. Den nämnda Helsingfors-hallen är ett sådant objekt. Det att en betydande evenemangsarena inte används medför många slags utmaningar, och naturligtvis finns det också en risk för att underhållet av lokalerna lider.
Det centrala läget för Helsingfors-hallens fastighet väcker förståeligt nog oro också ur säkerhetssynvinkel. Ett centralt läge möjliggör dock inte lätt synlig verksamhet som äventyrar säkerheten, men det är klart att situationen följs upp i myndighetssamarbetet. Av ekonomiska och operativa skäl är det naturligt nog önskvärt att hallen övergår till inhemskt ägande, men det finns för närvarande ingen grundad anledning till inlösen för att säkerställa den nationella säkerheten.
Helsingfors 29.4.2022
Försvarsminister Antti Kaikkonen