Sök

Tal 2002

29.07.02 09:30

7.7.2002 Esse hembygdsförening Pedersöre, försvarsminister Jan-Erik Enestam

Bästa festpublik, gott folk! Österbotten är i många avseenden en stark region och här finns det mycket att vara stolt över.

De sociala nätverken och familjesammanhållningen är starka vilket ger människorna en speciell trygghet som inte finns på många andra håll. Här har man en längre medellivslängd än i landet genomsnitt, mindre sjukfrånvaro och en senare pensionering. Detta att folk mår bra är ett resultat av att man har många goda vänner och grannar som man kan lita på. En stark familj bestående av flera generationer är också viktig. Föreningslivet i Österbotten är aktivt och alla undersökningar visar att det är just dessa faktorer som gör att människornas liv blir lyckligare. Österbotten har något speciellt - som vi från andra regioner märker - men som man kanske här är lite för blyg att stoltsera med. Österbottningarna är gladare, lyckligare och friskare! Och det är inte lite det.

Allt är ändå inte så rosenrött. Österbotten kämpar, som så många andra regioner, med ett minskande befolkningsunderlag. Åldersstrukturen är heller inte fördelaktig i alla kommuner. Ofta får man höra att riksdag och regering är de stora syndabockarna och att det inte finns någon regionalpolitik. Jag vågar påstå att staten faktiskt satsar på regionerna både strukturellt och finansiellt. Aldrig tidigare har det funnits så mycket både EU och nationella stödpengar för regionerna som nu. Det är problematiskt att alla de stödpengar som finns att tillgå inte hittar användning i regionerna. De finlandssvenska fonderna har dessutom också resurser att stöda utvecklingen, men de hävdar att de inte får tillräckligt med goda ansökningar. Detta tyder på en idétorka och en viss rädsla att pröva nya möjligheter i våra regioner. Här finns utrymme för förbättringar; endast de som tänker annorlunda för utvecklingen framåt.

Jag har alltid ansett att man måste våga se det positiva och våga gripa möjligheterna. Jag tror att Österbotten är i "poleposition" när det gäller framtiden. Här finns utbildning, kultur, språkkunniga människor och en välfungerande infrastruktur.

Att motarbeta flyttningsrörelsen kan man bara göra på ett sätt - genom att skapa nya arbeten. Här i Österbotten finns en unik företagaranda. Småföretagandet finns i själen. När det gäller småföretag finns det mycket som kunde förändras. Vi måste kunna åtgärda byråkratin kring småföretagsamheten: förenkla redovisningen av momsen och arbetsgivarnas socialskyddsavgifter är bara några exempel. För många småföretag skulle det räcka att göra momsredovisningen var tredje månad eller t.o.m. var sjätte månad. Byråkratin får inte vara ett hinder för företagsamheten. Nu känns papperskriget ofta övermäktigt, i synnerhet för småföretagarna.

Pälsdjursnäringen är viktig i Österbotten. Jag har en stor förståelse för denna näring. Min far var farmare och jag har själv varit med på flertalet pälsningar när jag var liten. Mycket har förbättrats - och till det bättre. Djuren har goda förhållanden och farmarna tar väl hand om sina djur. Men attityderna oroar - det finns de som anser att näringen inte skall få utövas och som har tagit saken i egna händer. Vi har världens bästa förhållanden för pälsdjuren i Finland och farmer som fyller de högsta kraven. För oss är pälsdjursnäringen en betydande arbetsgivare som hämtar stora ekonomiska resurser till landsbygden. Inom EU har man gjort utredningar utan verklighetsgrund och i Sverige och Holland går man inför att förbjuda näringen helt och hållet. För mig och för mitt parti finns det inget diskussionsutrymme när det gäller pälsnäringen. Den är och skall i framtiden också vara en viktig näring, som skall kunna utövas utan trakasserier från s.k. djurskyddsaktivister.

Jag vill gärna nämna också jordbrukets betydelse. Primärnäringarna blir ofta bortglömda när vi talar om framtidens näringar. Det är fel. Ren mat kommer alltid att vara en eftertraktad vara. Vi har med våra odlingsmetoder och med den friska naturen en fördel när det gäller kampen om konsumenterna.

Undersökning på undersökning visar att kunden är beredd att betala mera - t.o.m. mycket mera för rena produkter. Vi måste ta vara på speciella nischer och specialisera oss på de områden där vi är bäst.

Distansarbete har inte fått den genomslagskraft som man hade hoppats på för en tid sedan. Företagen har varit lite försiktiga att pröva på okonventionella lösningar. Den nya infor-mationsteknologin ger dock alla möjligheter för ett företag att placera bl.a. sk. "call-centers" var som helst i landet. Dessa är telefonrådgivningsställen eller olika bokningscentraler där verksamheten sköts per telefon eller per e-post. Det finns några lyckade exempel men de är tyvärr alldeles för få. I Sverige har man dock lyckats bättre. En stor researrangör har sin telefonbokning i norra Sverige och också Stockholms yttersta skärgård har fått en del av dessa utlokaliseringar. Detta har visat sig vara mycket lyckat - både för arbetstagarna men också för företagen. Österbotten har en trumf när det gäller att kunna erbjuda svenskspråkig kundservice. Kommunerna har här en möjlighet att aktivt marknadsföra sig som en bra placeringsort.

Utbildning är nyckeln till framgång. Här har Österbotten klarat sig bra. Vasa har utvecklats till ett kunskapscentrum med en stark svenskspråkig- och finskspråkig enhet. Yrkeshögskolorna kommer starkt och deras kursutbud är mångsidigt och intresset för dem ökar. Det är viktigt att inte endast Vasa får del av viktiga utbildningspolitiska satsningar. Det är självklart att även Vasa måste vara beredd att dela med sig av kakan till resten av landskapet. Barnträdgårdslärarutbildningen i Jakobstad är ett dylikt exempel. Trots Österbottens förbättrade utbud av utbildningsplatser söker sig många unga till andra orter. Det är i huvudsak bra. Det är inte till skada att studera på annan ort. Detta skapar broar mellan regionerna och ökar förståelsen. För Österbotten gäller det att locka de unga färdigutbildade personerna hem igen. Arbete och en bra boendemiljö är viktiga men också bilden av hembygden har betydelse. Jag tycker att speciellt media målar upp en onödigt negativ bild av Österbotten - och nu talar jag om österbottnisk press. Den utomstående betraktaren får inte en rättvis bild av landskapet om man slår upp en av regionens största tidningar.

Tyvärr vill man där ofta ge en bild av Österbotten som ett landskap på tillbakagång. Trots att sanningen är helt annan. Jag tror att alla borde ta sig en funderare om vilken bild de ger av landskapet till andra - och speciellt till eventuellt återvändande ungdomar.

Bästa åhörare,

Kommunen är till för sina invånare. Den producerar service och står för närhetsdemokra-tin. Kommunen har fått större ansvar och befogenheter och det är en riktig utveckling. Lokala frågor skall behandlas där kunskapen finns och skall kunna avgöras på det lokala planet. Detta medför naturligtvis också problem och sätter en stor press på de kommunala beslutsfattarna och kräver mod av dem. I bland måste svåra prioriteringar göras - och politikerna gör sig knappast populära p.g.a. detta. Men den representativa demokratin betyder att vi väljer förtroendemän och -kvinnor för att fatta kloka beslut och för att ta hänsyn till helheten. Kontakterna till väjarna är viktiga och kommunen måste skötas öppet. Men jag vill gärna varna för de politiker som är vindflöjlar och som ständigt försöker vara alla till lags. Min erfarenhet är att dessa personer oftast har det minsta förtroendet bland kollegorna och därmed just inget inflytande. Jag hoppas att man inser att det gemensamma bästa är målet.

Intresset att sköta gemensamma angelägenheter kunde gärna vara större. Det var inte lätt att motivera folk att ställa upp i kommunalvalet och det är på många ställen svårt att hitta intresserade kommundirektörer. I Pedersöre var det väl bara två som sökte den lediganslagna tjänsten och tendensen är liknande på andra håll. Här finns något som är fel och som vi måste rätta till annars är vi inne på en farlig väg. I vissa länder har man avlönade heltidspolitiker. De kallas borgmästare eller som i Sverige kommunalråd. Deras befogenheter varierar men ursprungstanken är den samma. Systemet kan också vara intressant för oss i Finland. Jag är inte beredd att föreslå ett införande av denna modell men man borde utreda den grundligt.

Genom en heltidspolitiker kan man kanske lägga åt sidan olika geografiska eller ideologiska aspekter och samtidigt skapar man en stark folkvald profil för kommunen.

Gott folk,

Man skall aldrig underskatta kommunikationernas betydelse när det gäller att hålla hela landet levande. Detta har debatterats aktivt i denna region den senaste tiden. Vi behöver goda och snabba förbidelser. Jag blev förvånad när jag kunde läsa att det nya Pendolinotåget inte stannar i Bennäs. Förklaringen att man vill skapa en snabb förbindelse mellan Helsingfors och Uleåborg imponerar inte på mig. Den förbindelsen står och faller inte med huruvida tåget stannar i Bennäs eller inte. Jag är glad att regionens riksdagsmän skall uppvakta VR och påtala bristen. Det är faktiskt en stor region med många livskraftiga företag som VR säger nej till. Det engagemang som människorna har i denna fråga bevisar att den inte är obetydlig och måste få en positiva lösning.

Kvarkentrafiken är ett annat "trafikproblem". Från statens håll har trafiken räddats efter det att tax-free försäljningen slopades. Nu står vi inför det faktum att trafiken är hotad igen. I Sverige finns inte något större intresse att garantera en fortsatt kvarkentrafik och också en skeptisism mot dess betydelse överhuvudtaget. Jag anser att trafiken mellan Vasa och Umeå är som en väg som inte bara plötsligt kan ta slut. Det finns naturligtvis också möjligheter för rederierna att bättre koordinera verksamheten och skapa en bättre fungerande lösning, men staten har fortfarande huvudansvaret. Vid nästa budgetförhandling måste tillräckligt med resurser hittas för att trafiken skall kunna fortsätta. En

flerhundraårig, om inte rentav tusenårig, tradition av kontakter och handel mellan Västerbotten och Österbotten får inte brytas p.g.a man inte kan hitta en politisk lösning mellan de båda länderna. För mig som nordist och nordisk samarbetsminister skulle detta vara ofattbart.

En annan viktig nordisk fråga gäller Sveriges television. Det har varit många frågetecken kring huruvida man skall kunna se de svenska public service kanalerna när man i framtiden övergår helt till det digitala nätet. Sveriges TV betyder mycket mera än bara goda program. Den utgör en viktig språklig kontakt för oss finlandssvenskar och har en betydelse för upprätthållandet av ett levande svenskt språk i vårt land. För dem av oss som dessutom inte behärskar finska eller engelska blir SVT också lätt det enda reella alternativet. Vi har konsekvent jobbat i riksdagen, regeringen, nordiska rådet och i Europaparlamentet för att denna fråga skall kunna lösas. Alla ansträngningar har nu gett resultat.

Kommunikationsministern har lovat att denna fråga kommer att skötas. Som ett konkret bevis på detta har nu en arbetsgrupp med representanter från de berörda ministerierna i Finland och Sverige tillsatts. Den skall bl.a. fundera på innehållet i det bilaterala avtal som kommer att göras mellan de båda länderna för att garantera att de svenska publicservice kanalerna kan ses i Finland också i framtiden. Det finns t.ex. frågor angående upphovsmannarätten som måste lösas. Målsättningen är att göra långsiktiga bilaterala avtal mellan de båda länderna. Avtalen skall vara klara minst två år före de svenska analoga sändningarna upphör. På längre sikt eftersträvar man att göra heltäckande nordiska avtal som skulle ge oss tillgång till också de andra nordiska ländernas public-service kanaler. Detta är en viktig fråga som vi fortsättningsvis måste bevaka.

Bästa vänner,

Låt mig avsluta med att säga att det är roligt att vara här i Österbotten och i Esse. Med vännen Sixten Häggman hade jag glädjen att starta dagen med forspaddling. Därefter idag avtäckte jag ett minnesmärke över en av Mannerheimriddarna, Harald Storbacka. Detta symboliserar samtidigt något större, något som jag alltid uppskattat mest hos österbottningarna. Lojaliteten till fosterlandet och tilliten till det som vårt land representerar. Alla känner till österbottningarnas betydelse för inbördeskrigets utgång och också för de senare krigen mot Sovjetunionen.

Historien om detta folk går dock långt tillbaka ända till den svenska tiden. Österbottningarna har alltid representerat friheten och den fria människan, här har auktoriteter och förtryckare ingenting att hämta. Jag är ärad över att få hålla festtalet och vill önska alla en skön och varm sommar.

Tack skall ni ha.




Tillbaka till rubrikerna