Sök

Tal 2003

14.01.03 14:24

14.1.2003 Försvarsminister Jan-Erik Enestams tal vid Försvarshögskolans 10-årsjubileum

Paradtrupper, bästa personal vid Försvarshögskolan, ärade inbjudna gäster Utbildningen av det självständiga Finlands officerskår inleddes genast efter att vårt land blivit självständigt.

I början av vår självständighetstid gavs utbildningen vid Kadettskolan, vidare- och specialutbildningen vid vapenslagsskolorna samt högskoleutbildningen vid Krigshögskolan. Denna grundläggande indelning förblev densamma ända fram till förra årtiondet, då högskolereformen genomfördes och order gavs om att Försvarshögskolan skulle överföras till Sandhamn för jämnt 10 år sedan, den 14 januari 1993.

I den nya högskolan i Sandhamn sammanfördes stegvis Kadettskolan, Stridsskolan och Krigshögskolan. Försvarskurserna, Biblioteket, Krigsarkivet och Krigsmuseet stannade till huvuddelen kvar i de fastigheter som de förfogade över.

Från första början sågs officersutbildningen som ett trappformigt, livslångt lärosystem. Tjänstgöringen vid truppförbanden och de olika kurserna däremellan förberedde officerarna för allt mer krävande uppgifter. Denna utbildningsprincip gäller alltjämt i dag och har nuförtiden anammats också i det civila, t.ex. när det gäller utbildningen för affärsledning.

Antalet officerare som utbildas har ända sedan vår självständighets början dikterats av behovet av officerare för de krigstida trupperna. Det bör finnas tillräckligt många officerare för att leda de trupper som ställs upp vid mobilisering, men också för komplettering av det första skedet. Vid beräkningen av behovet beaktas naturligt nog också de för vårt försvarsavgörande livsviktiga reservofficerarna.

Ledarreservens tillräcklighet och utbildningens nivå prövades första gången när Vinterkriget bröt ut 1939. En kort överblick av Vinterkriget lämpar sig enligt min mening väl när vi firar Försvarshögskolans vintriga årsdag. Det var ju just vid den här tiden för sextiotre år sedan som striderna vid Suomussalmi, vilka pågått nästan en månad, hade slutförts och de divisioner som anfallit där hade nedgjorts till nästan sista man.

Under den tid Vinterkriget varade föll inalles 261 officerare bort från leden såsom stupade eller sårade. Storleken av förlusterna motsvarar tre dåtida och två nutida kadettkurser. Tur nog fanns en tillräckligt stor ledningsreserv för att Vinterkrigets hårda förbrukning skulle kunna uthärdas. Endast själva antalet räckte dock inte till för det Vinterkrigets under som inträffade. Vår dåtida officerskår behärskade krigskonstens teori och principer samt kunde också tillämpa sina lärdomar i praktiken även med bristfälliga medel och mot en övermäktig angripare. Anden vann över materien, men också den lärde över den olärde.

Undervisningen om vinterkrigets olika skeden för vår unga officerskår har hört till Försvarshögskolans program fram till dessa dagar, och den bör inte heller i framtiden glömmas bort. Vinterkriget var nämligen den kraftmätning där vårt folks existens hängde på ett hår, men där den finländske officeren förmådde bryta nacken på sin kollega från stormakten såväl i den taktiska som i den operativa och strategiska krigföringen.

Kvaliteten hos det finländska officersämnet har redan under tiotals år garanterats av beväringsutbildningen, som föregår officersutbildningen och på vars grundval endast de lämpligaste har valts till befälet. Denna princip fortsätter också i dag och vi kan internationellt sett vara stolta uttryckligen över våra officerares höga nivå när det gäller yrkeskunskapen.

Till alla er som är elever vill jag säga; kom ihåg att det att vara officer innebär att man fortgående måste lära sig. Ni har nu ett utomordentligt tillfälle att fördjupa er i krigföringens principer, men samtidigt som ni här skapar ett bestående motionsintresse, skapa också ett bestående studieintresse och sträva till att utvecklas till yrkesmän som officerare. En kunnig officerskår är en del av vårt trovärdiga försvar.

Jag tackar Försvarshögskolans rektor och hela personalen för det långsiktiga och värdefulla arbete till fromma för fosterlandet som gällt utbildningen av våra officerare. I den allt mer teknifierade världen är er uppgift inte lätt, men ni åtnjuter både statsledningens och försvarsförvaltningens högsta lednings oreserverade förtroende.

Paradtrupper, jag tillönskar er alla en god jubileumsdag. Till slut vill jag utbringa ett trefaldigt "Leve" för vår 10-åriga Försvarshögskola.


Tillbaka till rubrikerna